Torsdag 17/4-08

There's nothing you can do that can't be done

Men varfo det inte funka? Jag snart bli arg!! (Du vill fan inte se mig arg alltså..)

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARRRRRGGGGGGGGGGGGGGGHHHHHHHH

sådär, ville bara få ut lite av aggressionerna som sprids inom mig efter att ha skrivit TVÅ upplagor av detta jävla förhäxade inlägg utan att hinna spara och innan min glupsking till dator slukat det. För övrigt så var det andra och senaste upplagan det bästa blogginlägg jag skrivit i hela mitt liv.

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARRRRRRRRGGGGGGGGGGGGHHHHHHH

Well, trots detta förhäxade inlägg (somt troligtvis kommer försvinna igen) så har dagen varit fin. Med jävligt nice väder på köpet! Gjorde min första riktiga cykeltur och det var wonderful. Cykla är synonymt med Lycka <333 Dock så var det drygt att engelskakandidaten tvingade alla i klassen att vänta på mig och mikaela innan dom fick börja med eng.nationella. Men han är väl inte helt insatt i läraryrket ännu så att säga. Vi cyklade som sagt, det var därför vi kom försent till engelskan. Inte för att man måste komma försent för att man cyklar, men nu var det så den här gången, den här dagen i det här livet. Idag har jag även spelat med mitt band, och det var lite småtrevligt. Hade med mig en kassettbandspelare (Jag kände mig lite som en tonåring på 80-talet, det enda som saknades var randomkläderna. Men dom hann inte komma innan jag återkom till verkligheten igen. Det var lite Tjenare Kungen feeling över det hela.) och som vanligt så var det random att höra sin röst på band, eftersom den låter annorlunda i huvudet (Haha, hur schitzofrent låter inte det? Hör du röster i huvudet Filippa? Ja, eller vaddå, det gör ju alla? Din röst låter inte alls som min! Är kakan klar snart? Jävligt nice väder idag, förresten!) än i verkligheten. Eller nu förstår jag inte, rösten jag hör i mitt huvud är ju verkligheten, eller iaf min verklighet? Nej nu räcker det. Vi spelade iaf in oss för att höra hur urusla vi är på att spela. INTE

På tal om cyklar (som den uppmärksamme kanske kommer ihåg att jag talade om förrut ett antal rader uppåt): Hur fan kan det ha känts att chilla på en sadel 3 meter över marken när man cyklade på 1800-talet? Egentligen borde alla människor vara rädd för höjder, det handlar ju om överlevnad! Istället är folk rädda för... malar... Malar är äckliga, men vad gör dom egentligen? Inget. ELLER? Men solens strålar ger mig i alla fall lycka i själen, och jag har även hunnit med en glass på apberget idag. Det var kul, och det hade varit ännu roligare om inte alla skräpade ner så sjukt mycket. Nu låter jag som en surkärring och Yepp, det är precis min tanke. Tanke på vad jag ska bli menar jag! Då ska jag fan hämnas alla elaka jävlar som varit dum mot mig, på små oskyldiga barn och andra medmänniskor. Låter det som en bra tanke? Förövrigt lärde jag mig i söndags hur man gör spanska uttropstecken och frågetecken, fett användbart. Nehe, nu när jag provar funkar det ju fan inte *besvikelse* .... då var det visst inte så användbart. Men nu ska jag fan avsluta det här snabbt som attan, för det börjar sprida sig en skräck i hjärttrakten och den får inte komma till vänstra kammaren genom ena hjärtklaffen får då är det fan kört!! Varför jag känner skräck?? Läs sammanhanget till dom två "AAAAARRGGHH":en så förstår du nog om du inte blev tappad som liten. Well goodbye

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0