Filippen

Det är en sådan där David Bowiekväll. Det bara är så, och det är så nice.

Har just ånjutit kanske mitt livs godaste tomatsås, skojar nästan inte när jag påstår, att t.o.m tvillingarna Andersson skulle ha uppskattat den (fast det var kanske en lite väl överdriven överdrift. Men maten var go anyways!)

Nu ska jag sörpla i mig kvällskaffet (utan att sörpla), play the piano, göra klart mitt bidrag till modernismutställningen, skriva på någon skoläckeltext, påbörja Jerusalem av Selma Lagerlöf samt bege mig ut i höstkvällen och strosa, spatsera, flanera, spankulera, du vet.

Har för övrigt hittat massa inspirerande bloggar idag, vilket fick mig att inse hur otroligt många intressanta människor det finns i världen som man aldrig kommer att få lära känna. Dock så duger det ju gott och väl med dem fantastiska man redan känner såklart,  så inga klagomål gjorda! Bara en tankeställning som bildades via kemiska signaler i mina hjärnceller, eller nåt...


KOM TILL MIDYARD IMORRN, HANNIS!!!!

(det är inte en önskan, det är ett krav :) )

hejz