a momentary lapse of reason
Kanske borde sluta grincha och sådär, men jag skulle faktist ej ha något emot att skippa såväl jul som nyår. Kan det inte bara bli mars/april istället; med annalkande vår och sommartagg? Längtan efter första kaffet på biblizkaféets uteservering, första staropramen utanför pipes. Första eftermiddagschillet i rådhusparken med melon och brie. Första underbaraste euforiska cykelturen. Den första mjukglassen som man numer bara äter för att det är tradition och inte för att man egentligen uppskattar smaken så värst mycket längre
Känner därtill att jag hatar hela min mp3's innehåll. Hur kunde det ske ens. Jag önskar att jag kände någon som var jag som därmed kunde byta ut allt till 100 % förnöjelse. Utan att jag på förhand visste vad det var för musik.
Men mitt kattsår är ju fint iaf. It was made with love eller vad säger man
PS Promenerade hemåt i Umeånatten genom ett helt och hållet folktomt centrum. Minns inte ens när jag upplevde den tomheten sist. Kombinationen post-punk med övergiven-stad-feeling hade något vackert över sig. Hur som helst så frös jag inte alls trots -12. Är det positivt eller negativt att bli Norrlandshärdad? DS
Någon skit jag tänkte på: http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.1252036-vad-gor-skorna-dar-
