Filippen

På något konstigt vänster så känner jag en enorm längtan efter tentavecka nu. Ska bli skönt att slippa spendera hela sin existens med att plöja igenom hyllmeter av litteratur (även om jag mestadels idkar pluggförhalning förvisso; men det i sig är inte heller speciellt chill då den inneboende stressen expanderar till oanade höjder).

Ska bli så sjukt skönt att äntligen erhålla tid till att spendera en vecka med det jag gillar allra bäst: att skriva. Extra kul eftersom att ämnet dessutom rör en på ett personligt plan.

Blir för övrigt alltid lika konfunderad över mig själv när jag sätter på albumet Vapen & Ammunition. Jag står numer likgiltig inför Kent (Emma lyckades väl kväva mitt tidigare hat), men det är inget jag spontant lyssnar på. Men ibland, sååååå

Sjukt random att den skivan var en av de första jag köpte, köpte den när jag var ca 11 tror jag (innan Emmas Kentkarriär tagit fart på riktigt!). Den och Europe. Hahaha, jävla pudeltempest.

Mitt lyckligaste festivalminne måste ju vara när jag spydde till The Final Countdown live. Och skrattade åt det i realtid. Tänkte att "fan vad nice att äga Tempest och 80-talets mest obefogat hypeade låt".

Festival va, är det inte livet.

Personen som hjälpte mig att bevittna Europekonserten när jag prompt skulle stanna där själv fast alla andra drog (obs ej ett ragg). En evig eloge till denne gumme, a heart of gold eller nåt