10-10-10



Känner mig sjukt kultiverad och fransk när jag sitter här med basker, randig tröja till sköna toner av Édith Piaf. Det enda som saknas är scarfen, baguetten och ett glas rödvin. Jag får nöja mig med kaffe lika svart som min själ och redan uppätna russin.

Funderar litegrann på att skaffa en diktblogg. Det kunde vara kul, tänker jag. Denna filippenblogg skall dock inte läggas på is, gamla bettan hära har jag ju troget bloggat på sedan aug. 2007, och en sådan nostalgisk sida skrotar man ju inte bara så där.

Mitt enda problem med denna idé om diktblogg är inte produktiviteten, för den finns så att det räcker och blir över. Det är däremot just det faktumet att jag aldrig visat dikter för någon. De enda dikterna som andra har läst är födelsedagsdikter eller mina PA100-dikter. Och sistnämnda var ju inte direkt något att hänga i julgranen....

Hur ska jag kunna publicera detta i högsta grad personliga, på internet, om jag inte ens visat det för mina närmaste i det verkliga livet? Får leta efter en lösning i den stjärnspäckade oktoberskyn. Får se vad jag finna skall.


Kommentarer
Postat av: Monica

Ibland är det lättare att dela med sig till en massa personer man inte känner än för de närmaste. Konstigt nog!

Å andra sidan kommer det förmodligen mestandels vara dina nära och kära som läser dina texter :)



Jag tycker du ska köra i vind! Skrivning är något som är till för alla och man får skriva hur man vill! Det är det som är det fina :)

2010-10-10 @ 23:15:14
URL: http://monicaborlin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0