http://open.spotify.com/track/5RcJ0Xi4rIcm2Ltr6Tum15

Rosita har börjat rensa ur skit från rummet hon med. Nästan alla affischer är borta från hennes väggar och det känns sjukt sorgligt på något vis. Jag vet inte varför - att flytta hemifrån är något jag velat göra de senaste 3-4 åren, men ändå: Det är nu det sker. Det är så definitivt på något vis.

Likheten med våra hem är att vi båda flyttade in i lägenheterna vi bor i nu under vårterminen i nian. Med andra ord bär båda våra rum på en förändring i tid och liv, den äldre tonåren - som snart är ett avslutat kapitel. Det mytomspunna tonårsrummet. Där har sorg, ångest, eufori, ungdomsspontanitet, förvirrade känslor, glädje, undangömmande av alkoholhaltiga drycker längst in i garderoben (när man var under 18), födelsedagar, sjukdagar, speldagar, deppdagar och musikdagar avlöst varandra.

Då var då och nu är nu. Nu börjar det riktiga klivet in i vuxenvärlden. Och efter det finns ingen återvändo till tonårens fantastiska men hemska värld. Nu börjar



det nya livet



och jag kan inte föreställa mig någon bättre människa att börja det med, än med Dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0