livskrisernas dilemma
Jag står i en otrolig mellanposition precis där den akademiska världen och...något annat, möts. Varför skulle det ens vara självklart överhuvudtaget att jag är ämnad för att verka inom universitetsvärlden? Kanske har jag trott att det var något för mig, men att jag i själva verket är så malplacerad man kan bli? Jag känner mig onekligen otroligt fel så många gånger, när man dagligen befinner sig i medelklassens högcentra, där alla har helt andra erfarenheter än vad jag har. Ett sammanhang - där folk är klassmedvetna och har redskapen för att analysera samhällets skevheter - men likväl inte har kunskapen som kallas: livserfarenhet (självfallet har alla människor livserfarenhet, men vissa har kanske fått gå en svårare väg än andra, alla är inte lika priviligerade att växa upp i en trygg miljö med stabil grund).
Det spelar ingen roll om jag så skulle bli lektor, doktorand, professor, jag skulle nog fan alltid känna mig malplacerad. Är det värt, att satsa på den slutna världen, vars enda syfte är att publicera massa forskning från sin kammare - utan att leva ut sina åsikter, försöka påverka omvärlden till radikal förändring. Hur radikal är en forskningsartikel i en forskningstidning? Hur mycket påverkar det?
Självfallet vet jag, att forsking och vetenskap verkligen för samhället framåt, står för förändring, motbevisar skeva normeringar i samhället. Bevisar via undersökningar hur vi påverkas, av vårt samhälle. Men likväl, ibland känner jag avsmak inför den snobbtitel som en högre utbildning kan innebära. Jag vet inte ens om jag vill göra en klassisk "klassresa" som alla pratar om.
Jag tror att det hela handlar om att jag har valt helt jävla fel kurs. Statsvetenskap är absolut inte min grej. Jag saknar motivation, helt och hållet. Jag skolkar flera tillfällen i månaden. Känner inget intresse alls för vad som sägs på föreläsningar. Har fått underkänt på senaste tentan. Det finns ingen möjlighet till diskussion. Bara fasta fakta, som tycks beskriva hur världen är beskaffad. Men det beskriver inte, hur världen känns. Jag tror det är där skon klämmer
Jag vill känna
Jag förmultnar annars
sakta men säkert
inifrån
gumman har du kollat på kulturanalysprogrammet? tänkte på dig när jag läste om det+verkar jättekul. då har du chans att jobba/kämpa för något som du brinner för! vet att du kanske inte ville ta ett klart program men.
Tack för tipset finaste du! Jag funderade faktiskt väldigt mycket på att läsa det förut, men jag har för mig att det inte började någon ny "årgång" just hösten 2011, och inte heller våren 2012, vilket i sig var jävligt synd.
Skulle gärna läsa något liknande, för jag saknar just kulturdelen i det jag håller på med nu, men med tanke på att jag läst så pass många hp nu så är det nog bäst att jag fortsätter på samma linje ändå, denna skitkurs är väl trots allt slut snart.
Däremot finns det inget som inte säger att jag läser något liknande senare, man kan alltid vidareutbilda sig i annan inriktning om man vill :)Någon kurs av den karaktären kommer jag ju lätt läsa hur som, verkar fett intressant!
