Filippen

Inser att sömnen kommer att vara svår att fånga denna natt av förklarliga skäl, gör en randomlista jag snodde av monka som halvdugligt tidsfördriv:

JAG HETER: Filippa, Filliezz, Fillzor
JAG ÄR FÖDD: 8/11-91
ÖGONFÄRG: grå-brun-grön-melerade
SKOSTORLEK: 39
BRUKAR DU HA UPPSATT HÅR: medalj till den som lyckas sätta upp det
HUR MYCKET SMINK ANDVÄNDER DU DAGLIGEN: ibland inget, ibland lite, ibland mer
ANDVÄNDER DU NAGELLACK: det händer, dock mer och mer sällan
ANDVÄNDER DU HÅRPRODUKTER DAGLIGEN: inte nu när jag är korthårig
NOPPAR DU ÖGONBRYNEN: hade jag haft vackra markerade ögonbryn á la Lova och Rozen så hade jag ej. istället fick ja' nå random = måste noppa till dem.
BORSTAR DU TÄNDERNA VARJE DAG: usch, äckligt????

ÄTER DU MYCKET FRUKT: lätt (alla som gått i skola med mig vet att mina väskor alltid bär frukt)
DRICKER DU ALKOHOL: sällan nuförtin'. älskar öl, rödvin och whisky <3 men ej längre tequila </3
ANDVÄNDER DU NÅGON SLAGS AV TOBAK: ja, och därför har jag dålig karaktär
MJUKISBYXOR ELLER JEANS: använder bara jeans
URRINGAT LINNE ELLER T-SHIRT: tisha 4-sho
HALSBAND ELLER ARMBAND: halsband
GILLAR DU KILLAR ELLER TJEJER: jag gillar människor
HUR MÅNGA HAR DU VARIT TILLSAMMANS MED: en (kvalitet framför kvantitet ;;;) )
ÄR DU OSKULD: nej
ÖRHÄNGEN ELLER PIERCING: piercing
RAKAR DU BENA: när jag känner för det
ANDVÄNDER DU ORDET "TYP" OFTA I MENINGAR: inte mer än någon annan
BLIR DU OFTA AVBRYTEN NÄR DU PRATAR: förmodligen eftersom att jag snackar så jävla mycket skit!
SÄGER DU OFTAST VAD DU TYCKER: alltid

SOVER DU I PYJAMAS LR UNDERKLÄDER ELLER NAKEN: r.i.p pyjamas - världens oskönaste plagg
VAD ÄTER DU TILL KVÄLLSMAT: te, yoghurt, müsli, frukt, ev. mackizzar (obs ej makaroner utan MACKOR)
SNARKAR DU: NEJ
GÅR DU I SÖMNEN: önskar att jag gjorde, fett spännande
NÄR GÅR DU O LÄGGER DIG: för sent tyvärr

NÄR VAKNAR DU: vid jobb = 0700, ledig = 10-11
VAD ÄTER DU TILL FRUKOST: gröt, rött te med honung i, kokt ägg
HUR LÅNG TID TAR DU PÅ DIG ATT BORSTAR TÄNDERNA: men fuck you så jävla tråkiga frågor
HUR LÅNG TID TAR DET ATT SMINKA SIG: 237 sekunder, nöjd nu din horlista?

GILLAR DU NÅGON JUST NU: jag gillar många
BRUKAR DU DAGDRÖMMA OM DEN DU GILLAR: jag dagdrömmer om rozen <3
VAD LYSSNAR DU PÅ FÖR MUSIK: http://www.lastfm.se/user/filippen
HAR DU MYCKET BILDER PÅ DIN DATOR: det heter "många bilder"
HAR DU EN FALSK VÄN: falska människor är inte riktiga vänner
HAR DU EN BÄSTA VÄN: jag har flera
HAR DU MÅNGA VÄNNER: ja, många fina, underbara peepz <3
STRUNTAR DU I OM DINA VÄNNER ÄR FULA: har bara snygga vänner
HAR DU EN UTVECKLINGSSTÖRD VÄN: ja
SOVER DU OFTA ÖVER MED NÅGON: att sova "över med någon" låter fett 2003, men jag sover med någon, ja
LÅTER DU DEN FÅ ALLT TÄCKE DÅ: bara på sommarn för kan tep inte ha täcke då *är i klimakteriet*
ÄLSKAR DU DIN BÄSTA KOMPIS TILL 100% OM INTE MER: varför ödsla tid på att ha nära vänner man inte älskar, spyr på idiotiska frågor
HAR DU PUSSAT NÅGON TJEJKOMPIS: ja

KAN DU SIMMA: ja
KAN DU DYKA: nej :,(
SPELAR DU FOTBOLL: nej?
SPELAR DU NÅGON ANNAN SPORT, VILKEN: ehhh förmodligen ej
ÄR DU SMAL: ja
HAR DU MYCKET MUSKLER: jag är starkast av alla jag känner :-P
HAR DU VARIT ÄRLIG PÅ ALLA FRÅGOR: fitta :)

Känner en pirrig euforisk substans sprida sig igenom mitt blodomlopp (nej ingen drogrefererens - äkta lycka) liknande att vara alldeles ljuvligt nykär, att börja i en ny klass, att se sin text i tryck, att få hem en kattunge, att resa någonstans man inte rest till förrut, att vänta på sms-svar från personen man är on the g med, minutrarna innan man skall pierca sig, konserten man längtat till döds efter, att ta studenten

Fast det handlar inte om något av ovanstående, just i detta fall




Det handlar om flyttttNNN~~~~~~~~~


SNART BÄR DET AV

*räknar timmarna*

Pga ett sms med ett visst innehåll och en omöjlighet till att kunna få tag i Rosita så spenderade jag hela morgonen gråtandes i tron om att hon var avsvimmad på akuten, låg i koma eller var död. Ringde typ 32838490403 ggr till henne plus till hennes mamma utan resultat, och det är fan bland det värsta jag varit med om.

Jag till och med grät när jag kom till jobbet, och vetskapen om att man skall jobba 25 ½ h vid ett sådant tillfälle och omöjligen kan fara iväg är för fan det hemskaste jag kan tänka mig. Tur att jag har världens bästa kollegor

Men även om dagen började på sämsta möjliga sätt (men det löste sig! hon lever och jag älskar henne <3) så har den fortgått desto bättre. Promenix med alla i solen, och chill eftermiddag. Ikväll skall jag laga lasagne till min brukare (med KÖTT TJÖTTTTTTT i!!!!), kommer äga.

Annars tänker jag mest på vit choklad med crisp i (som jag ej erhåller just nu) samt att jag flyttar imorgon!!! :D:D:D::D:D::D:D::D:D::D:D:D::D:D:D::D:D::D:D


Är så HÄR taggad: |-------------------------------------------------------------------------------|

gånger en miljon :D

Uppdaterar ev. imorgonkväll från ~~Tha Cheeseroad~~

PussN

PS och det känns fortfarande alltid så jävla onaturligt när jag gör :D-smileysar. Det är så jävla ojag på något vis. *kämpar tappert ändå* DS

Flyttandet får mig att tänka sjukt mycket på gymnasiet, pga alla grejer man hittar som man relaterar till det. Det var igår, men samtidigt så har det gått ett helt liv sedan kaffesörplandet i kaffan ackompanjerat av dryga musikare. Tid är ett så flyktigt och oförståeligt fenomen.

Jag minns första ciggen. Första fyllan. Alla asroliga temafekkes. Allt neverending fikande på skolan, på kafé, för att avrunda hemma hos någon. Alla fantastiska diskussioner. Identitetssökande. Resande. Pluggditchande.

Skulle så jävla gärna vilja leva om EN enda dag i gymnasiet. Det kommer garanterat vara ett av mitt livs bästa perioder, utan tvekan.

Istället sitter jag här, solo, i mitt snart f.d rum, med kartonger och svarta sopsäckar som enda sällskap. Känns omotiverande att packa ner kläderna när alla andra är ute och har kul. Rosita är på födelsedagsfekke på Nydala. Min brorsa + friendz + Krillboy är på grillchillfekke på Å-hem. Alla resterande gör säkert skojz.

Själv ska man fortsätta packa fastän man är så less och trött att man endast vill spy. För att därefter gå upp 06.30 för ett till jävla dygnspass.

Så; kvällens verklighetsflyktiga fantasier hänges åt gymnasietidens charm. Som faktiskt var sann


En gång i tiden, åtminstone




Gymnasiegumman, innan allt, fastän det var mitt uppe i det redan.

Checka in vårt nya bloggprojekt vettja!: varforfeminism.blogspot.com


Kommer bli riktigt jävla bra när vi kommit igång ordentligt!

Är borta från min älskling mer än vad som är önskvärt. Pga flyttstök och jobb så sover vi inte/ är inte hos varandra denna vecka. Det är så tomt att vara utan den man i vanliga fall spenderar 99% av sin lediga tid med. Istället har jag fått försöka fylla igen tomrummet (omöjligt förvisso, men) med ännu en djupdykning i högstadie- och gymnasieminnen. NU är jag klar med sorteringen av alla skolarbeten från 7 år tillbaka. Tog bara typ 10 h sammanlagt....

Hur som helst så blir man sjukt mör av att sortera sådana ting; för det är så mycket flashbacks och intryck som sköljer över en. Kan inte minnas när jag var så trött sist, som denna vecka. Positiv effekt är i varje fall att man sover som en stock natten igenom. Lovely

Men likväl, jag saknar min älskling mer än ord kan beskriva. Men på måndag blir vi sambos <3 Ljuvliga tider



<3

Alla mina genusar, gamm'klassisar, andra fina och sist men inte minst tha gang är varmt välkomna till Ostvägen 153 på kaffetårar när som helst, fr.o.m måndagen den 1/8 :):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):):)

Billen är betald och det här låter ju bara hur nic som helst:

Berlin anses vara något av en huvudstad för homo/bi/transkretsen. Enligt Spartacusguiden har Berlin flest antal gayställen av alla världens städer. Berlins största gaykvarter ligger vid tunnelbanestationen Nollendorfplatz i västra Berlin. I östra Berlin finns det flest gayställen vid tunnelbana/pendeltåg Schönhauser Allee. Denkmal für die im Nationalsozialismus verfolgten Homosexuellen är ett minnesmärke i Tiergarten för alla homosexuella som förföljdes under Nazityskland. I södra Berlin ligger många gayställen i Kreuzberg (Görlitzer Bahnhof eller Kottbusser Tor) och vid Mehringdamm. Vid Mehringdamm ligger Schwuz - en av Berlins mest kända klubbar. Här finns även Schwules Museum (gaymuseum). Även vid Hermannplatz finns flera gaybarer.

Har spenderat hela eftermiddag/kväll med att rensa bort minnen från högstadiet och gymnasiet. Och vad sker då - när jag och tvillingarna bestämt oss att lägga an skutan vid Harry P på SF kvällen till ära: Utanför biografen möter man sin bästa högstadiementor! Hon var synligt glad att se oss, och kommenterade mitt korta hår. Det var ett dejligt möte och hur kan man inte tro på ödet när sådana sammanträffanden sker?

Skrubbar bort häftmasserester från skåp och väggar - som skvallrar om att tonårsrummet är ett minne blott. 30 affischer borta, 4 år av tonårsgröda tillhör ett annat liv.


På måndag smäller Det.


Ps. Angående Harry P: Så. Jävla. Bra. Känner mig sjukt nöjd efter 10 år av bokläsning och filmtittande. Det är över, men ack så bra det var när det varade. Ds

Såg klipp från Amy Winehouse sista konsert. En tragisk syn. Droger och alkohol skördar liv. Offer. Och jag kommer aldrig sluta känna förakt inför människor som spydigt dräper ur sig att: "titta på den där alkisen, fy fan. de får allt skylla sig själva."

hjärtlösa svin är vad ni är.


Välkommen till 27 Club hälsar Jim Morrisson, Jimi Hendrix, Janis Joplin, Kurt Cobain m.fl.
Ni var för bra för den här världen

Tuggar tuggummi för första gången på ungefär 7463527 år. Eller dagar åtminstone. Fan vad det är fresh och gott och underbart och världens bästa jävla uppfinning egentligen. Så jävla underskattat!! Som de schéna tider kallat Gymnasiet då jag spenderade 99% av alla dagar med att hinka 6 kronorskaffe, lakritsfudge, smartciggz och Stimorol Senses Tropical Twist (= inofficiellt utnämnt till VBT (=Världens Bästa Tuggummi)). Saknaaaa

Men jag är ingen gymnasietönt längre. Jag är väl en s.k "ung vuxen" som strax förändrar mitt liv radikalt med att få exakt samma räkningar fast till en annan adress, skillnad: adressen är skriven på Mig, i mitt namn, kontraktsbindande. Hade jag varit nerdy hade jag skrivit: "Vuxenpoäng till mej ;P;P" men jag pallar ej fläka ur mig mer. Narra vad som narras bör?

Vet att det låter bortskämt men ett problem jag har är att jag ej kommer kunna leva utan dagstidning när jag flyttar. Alltså, en frukost blir kanske 89% tråkigare utan tidning och hur ska jag någonsin kunna insupa samtidskunskaper av samhällelig karaktär om jag varken kollar på tv ELLER har dagstidning? (kommentaren: "internettidning" kommer ignoreras hatiskt)

Svåra problem. Men en sak i sänder, först ska jag ringa vaktmästaren imorgon plus beställa bredbandet och även fara ut och ~~Luncha~~ som en riktig bloggarhora. Vad gör man inte för fansen


Imorgon börjar mitt livs viktigaste flyttpackning!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!111 Wish me luck

PS Tack för fina kommentarer när jag var depp. Uppskattades. DS

Känner mig så jävla instängd. Jag vill skapa. Har inget papper, knappt någon blyerts. Än mindre akvarellfärger. Skulle vilja skriva poesi men det är för tomt inom mig för det. Piano hade varit underbart. Finns inget i min närhet. Jag vill göra något radikalt. Som att starta ett band. Eller springa 2 mil. Klottra något värt i en asful tunnel. Bara cykla runt i alla stadsdelar i hela stan. Har ingen cykel. Supa mig full. Nattbada. Ska jobba imorgon, går ej. Röka en cigarett, är förkyld. Undviker. Ringa någon. Vet inte vem


Just för tillfället känner jag mig så jävla ensam

Och ändå är det inte ens det som är problemet

ursäkta att min blogg är en enda stor deppspya nowadays. den kanske blir roligare i augusti när mitt liv har potentiella möjligheter till att bli roligare



men tills dess:


cigg och sömn innan kvällspass

Kan denna mellanperiod i livet ta slut snart så att det riktiga livet kan börja åter











helst innan jag avlider tack

ASbra: http://open.spotify.com/album/6qeEWvdi2QkKaSzZbfmIpu


Revolver-Maggie är min nya favoritlåt.

De visade en artist jag aldrig hört tidigare. Hon va schén:

http://open.spotify.com/track/3GEiVrCopS5ZQqU0TamWUr

Rosita har börjat rensa ur skit från rummet hon med. Nästan alla affischer är borta från hennes väggar och det känns sjukt sorgligt på något vis. Jag vet inte varför - att flytta hemifrån är något jag velat göra de senaste 3-4 åren, men ändå: Det är nu det sker. Det är så definitivt på något vis.

Likheten med våra hem är att vi båda flyttade in i lägenheterna vi bor i nu under vårterminen i nian. Med andra ord bär båda våra rum på en förändring i tid och liv, den äldre tonåren - som snart är ett avslutat kapitel. Det mytomspunna tonårsrummet. Där har sorg, ångest, eufori, ungdomsspontanitet, förvirrade känslor, glädje, undangömmande av alkoholhaltiga drycker längst in i garderoben (när man var under 18), födelsedagar, sjukdagar, speldagar, deppdagar och musikdagar avlöst varandra.

Då var då och nu är nu. Nu börjar det riktiga klivet in i vuxenvärlden. Och efter det finns ingen återvändo till tonårens fantastiska men hemska värld. Nu börjar



det nya livet



och jag kan inte föreställa mig någon bättre människa att börja det med, än med Dig

Ingen stund är såsom denna,
kvällens sista, tysta timma.
Inga sorger längre bränna,
inga stämmor mera stimma.

Tag då nu i dina händer
denna dagen som förflutit.
Visst jag vet: i gott du vänder
vad jag hållit eller brutit.

Ont jag tänker, ont jag handlar,
men du läker allt och renar.
Mina dagar du förvandlar
så från grus till ädla stenar.

Du får lyfta, du får bära,
jag kan bara allting lämna.
Tag mig, led mig, var mig nära!
Ske mig vad du sen må ämna!

Har så jävlajävlajävla tråkigt. Så det finns inte. Så till den grad att jag frivilligt sysselsatte mig med att skriva en kladd PLUS renskriva ett städschema/städregler inför vårt blivande kollektiv, och typ tyckte att den sysselsättningen var rolig för att inget annat finns att göra. Ungefär som igår när jag dammsög 3 rum frivilligt för att få tiden att gå. Då har man riktigt jävla tråkigt.

För att ni nu inte ska tro att jag är värsta nerdy_91_gurrl (fast det är jag ju ändå ;)) så påpekar jag härmed att jag är on THE WORKEYH för jourpass. När man lagt brukaren finns inte så mycket att göra, mest att vänta till 12 för att kika till henne, innan man kan lägga sig och sova.

Så därför spenderar jag denna lördagskväll med det tråkigaste facebooksurfande jag varit med om i mitt liv, det onödigaste blogginlägget jag någonsin kunnat prestera (eller det är väl inte direkt en prestation..) och jag har även så tråkigt att jag till och med orkar lägga glädjekänslor på att svenskorna vann brons i vm (märk väl: jag hatar sport och allt som är synonymt med sport, i verkligheten),

parallellt med att jag tänker på att Rosita har myzfekke hemma hos sig (oss?(hemmet där vi spenderar mest tid?)) och jag är inte där, samt att mitt gang är på asnice hemmafekke med folk som jag mer än gärna vill hänga med och....jag är EJ där

Hej då

FML

kom ge mig liv

Igår läste jag i VK om halalköttsförsäljning i Umfors. Sådant som gör mig fly förbannad. Sådär så att en hel insändares luddiga kanter bara omformateras till rena stålkanter av hat. Men det blev ingen insändare i fysisk mening, sådant har jag inte tid med, ingen ledig stund. Jag skall sluta tjata om mitt jobb, ni vet redan hur klagosången låter. Däremot är jag glad att jag, trots att jag var pissigt trött när jag slutade 21.30 ändå begav mig till Geografigränd 8F för att hälsa på bröderna och deras respektive. Vi hade givande samtal om Finland, Spanien, England, städerna Berlin och Barcelona, men det utbyttes även jobblesshet - vilket jag behövde höra från någon annan än mig själv. Fick leka med Lindas systerdotters systemkamera, och visade Amandus massa inställningar och förklarade. Det var en Nikon. Men det blir nog en Canon för min del. Två glas gott vin och finska ostkrokar. Vet ni att Finlandfärjan kostar 2500 sek (!!!!) för 2 pers fram och tillbaka mellan Holmsund-Vaasa?

Därefter vandrade jag hemåt i lätt sommarnattsregn genom Ålid- och Sofiehem utan tankar på vare sig Halal eller jobb eller Den Förlorade Sommaren, utan kände endast den lycka som vissa stämningar inger. Lagom bomull i skallen, underbar musik i öronen, perfekt värme ute, dofterna av prunkande blomster, där i ensamhetens storhet

Och då kände jag mig levande igen

Lyssnar igenom Arctic Monkeys nya. Den är jävligt slö, och alldeles för välpolerad/producerad. Råheten och peppen från "Whatever people say I am, that's what I'm not" är helt jävla gone.


Trist.

Lyssnart på detektivbyråns första och har min ovärda jobb"rast" på 5 h. Skjut mig. Imorse kom jag fram till att jag jobbar under exakt ALLA tillfällen som det händer roliga grejer som hade kunnat få min Umeåsommar att bli liiite roligare. Ett axplock på tillfällen jag missar pga jobb:

Hamrinsfekken som var i måndags (med punkband från USA), släktmiddag hos Rositas papá idag med nå norska kusiner (de ska grilla....själv får jag äta middag alldeles ensam och inomhus...), hemmafekke med massa fina vänner på lörday (jobbar dygn), hela trästock (jobbar helg), hela holmön (jobbar helg), Pride, Urkult (kompenseras med inflyttningsfekke dock vilket jag taggar!), nästa Take Queer den 30/7 (dygn). Som ni ser så spelar det ingen roll om jag vill göra helgsaktiviteter eller kvällsaktiviteter FÖR JAG JOBBAR ÄNDÅ VILKET SOM

Uppmanar alla mina vänner att sluta höra av sig till mig för ni kommer bara känna er dissade av min oändliga otillgänglighet...fast det inte är min mening.....

Men missförstå mig rätt; jag är tacksam över att jag har jobb överhuvudtaget, och att jag därtill trivs sjukt bra med min brukare och mina underbara kolleger. Det är en fördomsfri zon. Sällsynt att finna i vårt samhälle.

Så, för att klara dessa uppoffringar så snurrar tre grejer i min skalle hela tiden när jag jobbar: flytten, tatuering i sept. samt BERLINBERLIN.

Och då känns allt så jävla värt. I höst får jag njuta, men sattan vad jag skall njuta därtill. Då ska jag festa, fika, krama mina vänner och dansa <3

Tjingbing

Är så jävla sugen på toblerone och har så jävla lite pengar så hade jag varit Mona Sahlin hade jag lätt dragit en Mona Sahlin, that's 4 sho

Så synd att R's bud på ett kg toblerone på tradera nyss budades över på sista minuten. Jag menar fatta ETT KG toblerone för 27 kr!!!!!!!!!!!!!!!

Kom in på Idéhistoria A, är zupertaggad på att börja pluggy igen! Har insett att jag inte vill ha heltidsjobb än på flera år, ty det innebär fan NO LIFE. Då är jag hellre sturre och kan träffa massa nytt folk och leva det ljuvliga studentlevernet, med allt positivt och negativt som det innebär <3 Det har verkligen sin charm!


Flytten är det enda jag tänker på hela tiden. Så till den grad att när Online ringde och väckte Rosita imorse för att boka in pass på henne och jag hörde henne säga: "Måndag?" så sa jag snabbt som attan, sömnsförvirrat: "NEJ inte på måndag vi flyttar då!!!!!" fast det är om typ 3 veckor vi flyttar hehe. Längtar efter första natten och första frukosten i nya läggan, det är alltid det vackraste i hela flyttscenariot (mvh veteranen, har flyttat lika många gånger i mitt liv som jag har fingrar), bortsett från när man packar upp/inreder.

Ska försöka återgå till rensandet nu, fan vad mycket skiiiiiiiiiiiit jag haaaaaaaaaaaaar. Och taggar världens sämsta helg, missar två roliga grejer på grund av dygnspass och delade turer. Man kan ju lika gärna avsäga sig hela sitt sociala liv, lika bra.

Får jag åtminstone spela Super Mario World så kan jag känna mig litet nöjd *hoppas*.

 

Mvh/ Eremiten

Ibland är mitt jobb psykiskt påfrestande. Så är det ibland när man jobbar med människor. Skapar massa filosofiska frågor: varför blir vissa sjuka, andra inte? Varför uppskattar så många inte sina liv fullt ut, även om de har hälsan och kärleken? Varför vill människan så ofta bara ha mer och mer, istället för att bry sig om egentliga värden? Livet kan vara så satans jävla orättvist att man bara vill skrikagråtabliarg men inget hjälpte ändå. För i slutändan är allt som det är, och det enda man kan göra är att finna sig i situationen och göra det bästa av den.

Därför får mitt jobb mig att uppskatta min tillvaro så himla mycket. Att inse att det jag gör, faktiskt är viktigt för en annan människa. Och det är en självklarhet för mig att hjälpa till med det. Lika mycket som jag förutsätter att en annan själ skulle göra för mig, om mitt behov låg vänt åt det hållet.

Lika mycket är mitt jobb balsam för själen, när de små stunderna blir ovärdeliga, minnesvärda. Guldkorn. Ett universum där materialism inte existerar. Där duglighet inte är ett ord på tapeten. Där allas lika värde är en självklarhet, onödig att påpekas. Där man lika gärna hade kunnat arbeta gratis, när man spenderar en eftermiddag med kaffe, ballerina och brago, och ett glatt leende.

Jag längtar tills jag har möjlighet att jobba ideellt. En ovärderlig upplevelse.

Jag älskar mitt jobb

Proleterar, sliter i min anletes svett, tjänar mitt levebröd, gör rätt för mig i samhället, osvosvosv. Städade nyss i lägenheita, såväl dammsugning, toaletter som spritning av alla handtag (det är inte min bakteriefobi som spelar, det ingår i städrutinen) och jag blev typ bäng av spritdoften till slut! *billig fylla*

Skämt åsido, här sitter jag och avnjuter en good fairtrade-energi-dryck som en Gamer-p12:a som innehar ödmjukhet inför sin omvärld (ha, existerar knappast) och funderar på om jag skall fetta ballerinakex eller ej. Det är schént när man jobbar dygn - att en del tid går åt till att göra ingenting.

Jag är nämligen världsbäst på att göra ingenting. Det är det bästa jag vet! Oavsett om det är solo eller i sällskap. Ingenting - det bästa är

Längtar som sattan till flytten och läser massa bloggar, och se på fan så hittade man en nicnic intervju: Nanna Johansson intervjuar Liv Strömquist! Guld och gröna skogar! Läs för helvete:

http://fembilder.blogspot.com/2011/07/intervju-liv-stromquist.html


Nu skall jag fortsätta med ingenting.

Vi höres, eller nå

hade en perfekt fylla igår, för omväxlings skull. det var schént

Drömmer precis som alltid en massa störda grejer hela tiden. Igårnatt drömde jag att två homofober kom och sa kränkande saker till mig på en jättestor studentfekke. De hade typ sett mig med Rosita eller så visste de bara att jag var gay. Hur som helst så blev jag helt jävla galen av ilska och kaxade som sattan; ett kaxande som slutligen ledde till kroppsliga kollisioner av våldsam karaktär, lille pacifisten är en hycklarhora!

Argast blev de när jag skrek "FUCK YOU!" till dem (haha åhhh jag är så töntig till och med i mina drömmar), då blev det blodigt slagsmål. Minns fortfarande hatet jag kände gentemot dem, fan vad jag hatade. Sedan drömde jag också att någon brud jag lärt känna på festen - som hette Miles (vill försäkra om att mina drömmars karaktärer inte brukar ha amerikanska namn i vanliga fall...) dog för att hon drunknade. Jag minns fortfarande sms:et dagen efter: "Miles är död...hon drunknade igår efter festen..."

Det skumma var att jag, i verkligheten alltså, dagen efter jag drömt det såg ett Skins-avsnitt där en karaktär med efternamnet Miles dog!!! Och obs visste ej att denna karaktär hette Miles och visste ej att han skulle dö! Freaky!!!!!

Inatt drömde jag att Rosita vänstrade med en ful tjej från Stockholm, roligt att min enda yttrade kommentar var: "Varför åker du till Stockholm för att knulla?! Plus att du bara vill snylta på hennes New York-boende föräldrar!" sedan var jag sur på henne när jag vaknade. Bitch som är otrogen i mina drömmar :,(

Efter det drömde jag också att jag kollade mig i spegeln efter att jag duschat - och då hade jag asfult, jätteskabbigt blonderat hår som var lockat, och det hade vuxit sig ner till axlarna. Jag blev fett less och förvånad och sa "Hur FAN kan mitt hår ha vuxit så här mycket på en natt, jag var ju korthårig igår??? :("

Åhhh, hatar fan mina cpdrömmar, kan de sluta eller....drygge

Såg V For Vendetta. Detta är den näst vackraste scenen. Den vackraste kommer precis efteråt.

Ursäkta skitkvallan, fanns bara pest eller kolera att välja på vettni

Fett schént att vara hemma igen, inte göra ett skit. Fast vad är egentligen hemma egentligen? Har börjat märka att det är en fråga utan svar. Jag har spenderat senaste 2-3 veckorna hos Rosita, dels för att jag jobbat på sofiehem och dels för att vi varit ensamma och Doris behövt vakt. Varje gång jag kilat hem till mariehem för att hämta typ linsvätska, kläder etc så får jag bara någon konstig känsla. Det känns inte som hemma riktigt, för det känns inte som att jag bor här. Beror till stor del att pappa varit bortrest i en månad - att pappa är hemma är den starkaste hemmakänslan för mig.

Samtidigt som jag inte känner mig hemma hos Rosita. Av förklarliga skäl - jag vet ju att det inte är mitt hem, jag har inte ens en tiondel av alla mina saker där etc.  Vetskapen om att man egentligen inte bor där - det symboliska gör mycket.

Ändå har jag börjat säga till nya kollegor på jobbet att jag bor på sofiehem, för det är delvis sant i och med att jag gör det större delen av sommaren när jag jobbar. Jag har ju till och med en nyckel dit liksom. Men dessa tankar gör mig komplett galen.

Allt detta är nog en liten upprinnelse inför flytten tror jag. Varje dag som går är ett snäpp närmre det vackra  datumet som jag längtat efter sedan jag var 16 år - om 27 dagar går lasset. Jag skall flytta hemifrån. Med personen jag Älskar.

Fast det viktigaste är nog vetskapen om att det är som de säger - Home is where the heart is.

För det stämmer i alla lägen

Känns som att jag jobbat EXAKT hela helgen, dubbelpass (8-13, 18-21.30) tre dagar i rad är ej att rekommendera om man vill ha en så kallad fritid. Bytte liksom blöjor samtidigt som mina friendz ringde från Bob Dylan-konserten, livetlivet va. Man vet att man jobbat för mycket om man skall slänga melonskal i Rorros kökssoptunna och blir förvånad över att det inte finns en brun komposterpåse på höger sida, för att man för en sek inbillar sig att man är på jobbet. ALDRIG MER en sådan helg!!!!


Men jag har hunnit umgås med Lova, Linniz och Rozen iaf, det tackar jag Gud som jag inte tror på, för <3

Hälsar alla mina borlängebitches välkomna hem och är zuperglad över att ni ej blivit knivskurna, rånade och grupprapeade. Snart zez vi åter (L)

Nu ska jag bygga på den annalkande särbo- snart sambofetman med Grillchirre, och glo Skins med min vackraste dam


Älska f3tt

Trodde aldrig att det skulle vara så jobbigt att inte fara till Borlänge. Hade jag aldrig köpt en biljett från första början hade det varit mindre jobbigt. Men nu när jag vet att jag har HAFT en biljett, och tänker på Anttila, Henrik Berggren, Bob Dylan, Lykke Li, M.I.A och alla andra underbara artister som jag så sjukt gärna vill uppleva live, så dör hjärtat en aning.

Därför ägde min visit i Nördmaling. Där fick jag och Lova tid att riktigt rå om varandra. Min finaste Lovagumza, det enda jag tänkte när vi cyklade tillbaka till Bredvik från Fårskäret var att "Exakt det här kommer jag och Lova att göra när vi 75 bast. Helt jävla säkert.". Det är så satans skönt med kravlösa vänskaper. Fast det gäller att man vårdar dem ömt. Det har jag lärt mig extra mycket det här året.

Vi hade en helfin miniweekend med vindrickande vid havet, solbrännor, fika vid Järnäsklubb, badande i havet, filmkikande och allt vad man nu kan önska sig.

Det helade mig, havet gjorde mig till en människa åter. Skrev massa poesi och läste i Doktor Glas


Äntligen lever jag igen. Och det känns helt jävla underbart

Och Borlänge får jag återse en annan gång, en annan vacker sommarvecka