KONTRAPRODUKTIV!!!

skrivet tidigare, dvs kanske ej gäller exakt just nu men likväl~
favoritord utan inbördes rangordning:
 
ynnest
kontraproduktiv
sinne
manövrera
galej
sammanstråla
konfunderad
exkludera
euforisk
hämmande
soft
cyniker
priviligerad
position
periferi
 
 
Min primula mår och frodas. Dessa blomster va, vad de är upphov till glädjespridande.

valdaro


ain't she nice

Saknar dessa tu:
 
 
En sista kärleksdans, på vår bröllopskväll :--)
 
Detta är bilden som vi skall skicka in till alla adoptionsbyråer i framtiden :--) Vem kan neka sådana hjärtliga, intelligenta, kärvänliga, ansvarstagande ansikten månne?
 
 

goood

Alltså kan ej fatta detta
 
Har haft en mycket oinspirerad musikperiod på säkert 1½ vecka (får sådana perioder när jag konstant undrar vad jag vill lyssna på, till synes inte ges en kick av något alls). Alla skivor kassa, alla listor på Spotify urtrista.
 
Så ser jag en film "I Shot Andy Warhol" (om Valerie Solanas, se ni som ej hunnit det än), och kollar upp soundtracket i efterhand. Och! Upptäcker världens bästa musik! En asnice 60-talsgrupp, psykedelisk rock. Så jääävla välbehövligt.
 
 
http://open.spotify.com/track/1MCyV705T0Yp2TldCyscGc
 
 
Alltså dör av psykedelisk rock.

smaklig spis


quid pro quo

Den mentala spärrens höjd är monumental emellanåt
 
 
 
Fast nu börjar jag känna pirret av kreativitet som vill komma till sin rätt, som vill ges utlopp - börja existera. Kanske skall kasta mig ut i word-etern ba, kötta ned alla Calibri 11pt som finns där ute per automatik

grace~~

Så JÄVLA bra versioner:
 
http://open.spotify.com/track/0UiiFTwD2CsHZB6HxxSP3s
 
http://open.spotify.com/track/64cbgq8gV9RisntXRs8LPs
 
 
Älskar Grace Slick's röst.
 
 
 
Fullspäckad vecka, känns kul! Är pepp på alla F!-grejer men även på Poetry Slam och Scharry. Ah de blir nice.
 
 
 
 
 
 
Så här såg det ut när vi gjorde sushi i söndags. Gotti! Hoppas mina endagslinser kommer snart. Just nu går jag runt utan någonting, har en antiglasögonperiod. Och det kan jag inte göra så mycket åt, när det känns fel känns det bara fel. Även om jag älskar mina glasögon.


Jaja, vill väl inte se intellektuell och akademisk ut, jävla snobberi! Bättre vara dum och glad. Och se dåligt...hmmm, är förvisso inte känd för min logiska förmåga.
 
Drömmer drömmar om könstillhörighet. Det är ganska intressant att analysera. Jag är ofta intersexuell i dessa drömmar, mycket fascinerande. Kött är bara kött, sinne är något annat. Intressant att jag drömmer om könskategorisering ur ett fysiskt perspektiv, när jag i vaket tillstånd endast funderar på kön som identitet - dvs som ickefysiskt och ickestatiskt. Drömmen visar på det motsatta? Fast kanske är drömmen ett uttryck för att vilja finna ro i det mentala - att låta det konkreta förklara det abstrakta. Typ tankarna om intergender som jag ändå vill anamma på något vis. Men det tar tid. Allt får ta sin tid, det gör ju ingenting!

Nu: kaffe och Latinamerikas idéhistoria.

sundayyyyyyz

Tyvärr kan ni inte vänta er kreativa storverk på skrivarfronten för närvarande, jag mår alldeles för bra för det *poetens näringsfrukter komma av ångest och ve*. Känner inte det där "bloggarbehovet" heller dirr. Så kanhända blir uppdateringarna inte lika frekventa kommande tid, men sak samma - finns väl roligare saker att sysselsätta sig med än att häcka på den här gamla bettan, anno 2007. Kanhända finns bloggen kvar av ren nostalgi, som en liten extra förlängning av en själv under dessa år den blivit överöst av ångest, kärlek, ilska, glädje, filosofi, eufori, ledsamhet, förvirring och vad det än nu må vara. Ett samtids- och dåtidsdokument, bevarat i ~cyberrymden~
 
Jaja, ville mest publicera dessa bilder på mig och min vän Johanna, tagen av min vän Anna (eller som hon numer heter: ViberLinkan~~)


 
 
Har haft en bra helg, med bästa avrundningen med mina goa fina cheyer! En ynnest, att få umgås med så snygga, briljanta och intelligenta feminister, minsann! Jo man tackar ja

2013-02-21

Tänk, att saker och ting kan ordna upp sig. Är i något slags överoptimistiskt supermode, ser på våren med tillförsikt. Eller som jag sa till Amandus idag: för mig har våren redan börjat, i mitt sinne. Efter den deppiga förjävliga vintern, kommer något nytt, något bättre.
 
Efter några månaders oundviklig drama, såväl emotionellt som mentalt, är fundamentet stabiliserat åter. Jag har hur mycket energi som helst, och det skall inte läggas på studier. Skolan skall jag sköta just så till vida att den genomförs, inte en sekund längre skall jag lägga på den. Hädanefter skall jag vårda mina relationer och arbeta politiskt. Är så himla superpeppad på F! så det finns inte. Vill göra allt, nu! Tror att denna vår kommer göra verksamheten en enorm tjänst och förhoppningsvis verka expanderande.
 
Nu är jag min egen, ser till mig själv, följer som sinnet önskar. Jag har uppnått sinnesfrid, vilket jag sökt så himla länge. Hela tiden, fanns det inom mig själv. Man tror att man måste finna det utifrån, men det är fel. Det måste komma inifrån, det är så det fungerar. Jag är stolt, lycklig och glad över att vara singel. Det känns så skönt att skriva det! Bort med samhällets tvåsamhetskonventioner och nedvärderande floskler kring singelfenomenet. Det finns oändligt med kärlek i mitt liv ändå, det är fan få förunnat. Som om jag skulle vara ensam? Det dummaste påståendet någonsin. Det handlar blott om ett normerande förhållningssätt till det "lyckliga livet" som jag inte köper. Jag har inte varit lyckligare när jag varit med folk. Jag är som lyckligast NU. I mig själv. Som man brukar säga: Man måste älska sig själv innan man kan älska andra. Det handlar inte om egoism. Det handlar om att vara trygg, lugn, säker och välmående i sig själv, för att överhuvudtaget vara kapabel att ge något till andra människor.
 
Varför skall det ta så jävla lång tid innan ens futtiga lilla hjärna kan förmå sig att begripa denna enkla lilla sak? Nåväl, bättre sent än aldrig.
 
Kärlek till er, kärlek till vår feministiska kamp! Kommande generationer skall växa upp i en bättre värld.

tjillilla

Älskar know-your-meme! Så himla viktigt oviktigt vetande!
 
 
http://knowyourmeme.com/memes/grumpy-cat

finbesök från stockholm<3

Se så söta vi är!!!!
 
 
osminkade å fräscha~~~~
 
fekke med denna:
 
Jag är ledig idag!!! Firar med långfrulle och promenix i soln. Har väl inte promenerat för skoj skull på ett kvartal *tagga*

this is a man's world

 
Asssssså finns det något bättre än att posa/sjunga dramatiskt/bli bländad av solen. Bara undrar
 
 
Soft förmiddag, får inspo av zapatisterna. Skall köpa zapatistkaffe på Bokkafé Pilgatan, överskottet går till finansiera deras kooperativ.
 
Dagens seminarium kommer ofrånkomligen att beröra marxism/kapitalism/neoliberalism/vår idiotiska värld, jag har all anledning att tagga

vackra ord


"And, with the agreement of the majority of those people whom we are going to listen to, we will then engage in a struggle with everyone, with indigenous, workers, campesinos, students, teachers, employees, women, children, old ones, men, and with all of those of good heart and who want to struggle so that our Patria called Mexico does not end up being destroyed and sold, and which still exists between the Rio Grande and the Rio Suchiate and which has the Pacific Ocean on one side and the Atlantic on the other."

http://open.spotify.com/track/6h7I1Mq5fUv6AymoLWTWyL

 
 
Ikväll kör vi hårfest och klippningskavalkad ackompanjerat av Fatboyyy Sssslim: 19 mm på sidorna och 3 mm på ~sidecuten~. Nils fick se också en omgång. Känns bra att bli en ny männisch! Typ det som är bästa ever, att bli en ny människa hela tiden. Det är t.ex. därför jag älskar att duscha - för man blir en ny människa var gång man stiger ur duscha. Precis som att man älskar att pierca sig. Eller att sova för att vakna upp och: som sagt: bli en NY. Även därför man hatar att vara bakis, för då är man något onytt och ångestladdat.

Nu skall jag läsa om zapatisterna och lyssna på en radiointervju med Lennon/Ono. Känns som en bra avrundning på en bra dag.

De där två personerna som har lämnat mig för att spendera kommande månader i ett avlägset land skrev jag ett helt worddokument om igår, men dessa känslor skall jag inte delge er! Jag har en dagbok för det. Men jag kan säga att, till dessa tu: Jag älskar er, jag saknar er! Men snart, snart, ses vi åter.

The dream is over

Skriver om Bhagavadgita (har tagit mig typ en vecka att lära mig uttala skiten ens), och tänker på Beatles och deras Indieninfluenser. Ravi Shankar och dennes lärdomar för George Harrison; såväl filosofiskt som musikaliskt. Det karaktäristiska sitarspelandet i fantastiska Norwegian Wood säger väl sitt. Självfallet kritiserade Lennon detta senarevid (annars vore han ju inte Lennon), märks väl bl.a. i en av många odödliga låtskatter:
 

God is a concept
By which we measure
Our pain
I'll say it again
God is a concept
By which we measure
Our pain

I don't believe in magic
I don't believe in I-Ching
I don't believe in Bible
I don't believe in tarot
I don't believe in Hitler
I don't believe in Jesus
I don't believe in Kennedy
I don't believe in Buddha
I don't believe in mantra
I don't believe in Gita
I don't believe in yoga
I don't believe in kings
I don't believe in Elvis
I don't believe in Zimmerman
I don't believe in Beatles
I just believe in me
Yoko and me
And that's reality

The dream is over
What can I say?
The dream is over
Yesterday
I was the dream weaver
But now I'm reborn
I was the Walrus
But now I'm John
And so dear friends
You just have to carry on
The dream is over
 
 
Har fortfarande ingen skrivarlust, vet inte när den anländer åter. Kanske blir dött här ett tag, vem vet. Känner inte så mycket motivation till något alls överhuvudtaget för tillfället så. Men så kan det ju vara
 
Uppesittarkväll med urkundsanalysplugg, vad mer kunde en önska???
Skoja
 
 
Aja, brb, eller så inte~

http://open.spotify.com/track/046ZhBbIMSnG3UXHXJD1cy

Usch, detta är ju kasst och så himla tråkigt. Att blogga alltså. Nej, he bli inge av! På ett tag.
 

Hej då
 
 
 
butchgmmn

''''''''''''''''''''''''''''''''

Utan att jag ens har märkt eller reflekterat över det, har jag börjat skriva dagbok igen? För första gången kontinuerligt sedan gymnasiet. Jag tror jag behöver det. Den.

vidgade vyer

Självömkan och pluggtvång är ingen bra kombination.
 
 
 


05

Detta är den absolut vackraste kärlekslåten jag vet, av alla miljontals som finns.
 
Skulle kunna gråta 4-ever för att den är så fin
 
 
 

golden brown

Varför är jag en produkt av mitt biologiska kön? Varför tycker jag att det är så HIMLA roligt med parfymer??? Jag älskar att dofta gott. Jag doftar alltid gott, jag kan inte lukta svett (abnormt, men sant). Nåt ska man väl va bra på!
 
Har fortfarande upp över öronen med plugg, men skall försöka göra bort en del ikväll. Har jag varit igång från 8-15 så blir det per automatik en flera timmar lång paus över middagen, vilket inte resulterar i att jag blir piggare framåt kvällen, utan bara mer stressad och mer trött. Men det fixar sig. Det som skall bli gjort måste bli gjort. Det är tur att det är spännande i alla fall.

I helgen skall jag dricka svingod öl på Monks, skratta åt mina dryga bröder när de drygar, hävda mig mot deras mobbning, gå på Fotografiska, samt förhoppningsvis äta god mat. Skall bli så kuuul!

Jag vill att det skall hända massa spännande saker i mitt liv, typ Nu. Borde inte önska sådant för det har fan varit nog med dramadrama mitt senaste kvartal, men likväl - en känner sig så levande av allt sådant! Trygghet är mesigt och ickeutvecklande.
 
Mitt kroniska chipssug ger sig till känna igen.... jag skall inte ge mig hän!
 
Mvh/hälsogumman
 
 
 

från mekka till medina


http://open.spotify.com/track/5unmsMTn84dE2kb3kz4wfe

 
Mitt mysiga rum i charmig webcamtappning. Jag skall aldrig flytta härifrån! Till veckan kommer bokhyllan som ~vännerna~ köpte också, så då kan jag packa upp resterande kartonger i vänster hörn. Taggar som fan att packa up 64-at och wiiet. Känner verkligen för lite hjärndött tvspelande. Längtar även efter mina LP-skivor <3
 
Nu skall jag skriva om Islam, visserligen väldigt intressant men har ingen orkan eller motivation. Har bara massa böcker, turkisk peppar och torra händer. Och hjärta inbäddat i lite nedstämdhet. Men sånt går över, tur är väl det.

3/2

Har ingen inspo för att skriva.
 
Håller på att landa från vetskapen om en godkänd C-uppsats, med blodad tand och vetskap om att jag kan klara vad fan som helst jag tar mig för. En C-uppsats är minsann en bedrift i sig. Det finns ingen arbetsprocess som varit lika smärtsam och outhärdlig, som den.
 
Mitt rum är fantasiskt, människorna i mitt liv likaså. Jag är ostressad för första gången på säkert ett kvartal. Lugnet infinner sig.
 
Jag trivs, men jag vet innerst inne att jag saknar något jag egentligen inte vill ha. Eller behöver, för den delen heller.
 
Mitt liv ordnar upp sig, vilket kanske firas med en spontantripp till Sthlm med Amme för att hälsa på Ville. Kanske är det precis det jag behöver?
 
Det finns folk som inte finns längre, ett intressant fenomen i sig. Det enda man kan göra då är att acceptera läget. Saker och ting är blott vad de är.
 
 
Jag tror jag behöver poesi
 
 

första inlägget från kandidat~~

 
Posear in mitt nya rum - ett måste!

Förlåt bloggy för att du blivit försummad, detta må ha varit den mest hektiska veckan i mannaminne. Men nu är biogränd ett minne blott, nya tider stundar på Kandidat. Där kan man göra lite olika, t.ex.:
 
1. Se på film med någon innan en lägger sig
2. Äta frukost tillsammans med någon
3. Laga potatis- och purjosoppa till flera
4. Äta någons nybakta semlor
5. Ha någon som kryper ned i ens säng och kramar om en, om man vaknar upp ledsen och behöver kamratligt stöd när allt är piss
6. Bli skrämd i tid och otid
 
Och bara rent allmänt: Omges av de mest fantastiska människor, som bryr sig och frågar hur en mår.

Lustigt är att jag aldrig behövde ~acklimatisera~ mig när jag flyttade in, kändes hemma från första sekund. Att flytta hit känns väl som att flytta in hos sin egen familj. För det är ju precis det dessa människor är!

Nu har jag inte tid att skriva mer, måste fixa mitt rum mer inför morgondagen, har fettttt mkt att packa upp. Måste ev. pluggy också *kul fredag*
 
Ps. Det bästa idag var när jag, emma och molly drog till hamrinsberget och såg solnedgången, fikade veganska semlor och hade oss. Det var det vackraste jag sett på så himla länge, när varje kvadratcm av ens kropp bara spirar av eufori och storhet. Ds

RSS 2.0