om harry p och ödet
Har spenderat hela eftermiddag/kväll med att rensa bort minnen från högstadiet och gymnasiet. Och vad sker då - när jag och tvillingarna bestämt oss att lägga an skutan vid Harry P på SF kvällen till ära: Utanför biografen möter man sin bästa högstadiementor! Hon var synligt glad att se oss, och kommenterade mitt korta hår. Det var ett dejligt möte och hur kan man inte tro på ödet när sådana sammanträffanden sker?
Skrubbar bort häftmasserester från skåp och väggar - som skvallrar om att tonårsrummet är ett minne blott. 30 affischer borta, 4 år av tonårsgröda tillhör ett annat liv.
På måndag smäller Det.
Ps. Angående Harry P: Så. Jävla. Bra. Känner mig sjukt nöjd efter 10 år av bokläsning och filmtittande. Det är över, men ack så bra det var när det varade. Ds
Skrubbar bort häftmasserester från skåp och väggar - som skvallrar om att tonårsrummet är ett minne blott. 30 affischer borta, 4 år av tonårsgröda tillhör ett annat liv.
På måndag smäller Det.
Ps. Angående Harry P: Så. Jävla. Bra. Känner mig sjukt nöjd efter 10 år av bokläsning och filmtittande. Det är över, men ack så bra det var när det varade. Ds
Kommentarer
Trackback
