de nada

Bilder på några av mina 1234567890 miljoner syskon (jag är mycket tacksam för deras existens. fastän de retar mig hela tiden) + Anagumman. Från Estocolmo. Märk väl att min frisyr inte ser ut så här längre!!!!  :
 
 
(seriös albumomslagsbild)
 
mjödchillin'
 
 

http://open.spotify.com/track/71ePzAU1z2Qszd86539zGb

Fan vad trevliga alla har varit idag! Så väl människor som djur har varit över all förväntan; på jobb, överallt på stan, i butiker, i parker, alla främmen man stött på (bortsett från gubben på biblo som skrek att ungdomen skulle hänge sig åt kristendomen, lite sådär smått beskyllande. Vi vet ju alla att världen går under pga oss hedningar). Hela jag har sett mig extra sedd, hela jag har glänst! Mår så jävla bra och är så jävla snygg, och taggar kvällen fett. Vill bara dricka bärs, socialisera med fina människor och vara snygg. Bästa kvällen.
 
Nu ska jag strax duscha med mitt nya silverschampoo (björn axén), hoppas innerligt att det är bättre än förra skiten jag hade. Den förra var som inte billig heller men gav typ 0 effekt, värdelöst. Återkommer med recension på nya iaf sen, för er andra ickenaturligt blonda stackare där ute som precis som jag har något pågående sjukt projekt som går ut på att: förstöra sitt eget hår så mycket det går.
För alltså haha: när man känner en dolk i hjärtat av att använda dust-it för ovanlighetens skull (pga att man vet att man sabbar hårkvaliteten än mer) så börjar det gå lite långt. Men vad gör en inte för att leva upp till sjuka västerländska skönhetsideal!

Ska ta fram dagens middag = den djupfrysta matlådan, så sjukt deppigt. Deppigaste fredagsmiddyn. Men ni vet ju alla; mycket roligare att laga seriös middy när man inte bor ensam = äter ensam. När jag flyttar till åhem skall jag bjuda alla på festmiddagar varje dag!!! Ni kan ju skriva ut detta blogginlägg och trycka upp det i mitt ansikte som kravbrev varje gång hungern tryter
 
Jag lovar att tillgodose alla era önskemål.
 
Nu måste jag fan skyndish, hejda hejda

Ps Bokade tvättid klockan 07.00 IGEN, imorgon, alltså kan jag sluta vara störd eller! Behöver hjälp. Eller en egen tvättmaskin. Mottages tacksamt, något av dem. Ds

tipzy~~

Har äntligen läst:
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/susanna-alakoski-hapas-du-trifs-bra-i-fengelset
och fastän alla jämför den med Svinalängorna, och verkar vilja vara väldigt noga med att yttra att den "minsann inte alls är lika bra", så är jag glatt överraskad. Läsvärd.
 
Den handlar om det ansträngda förhållandet mellan en vuxen kvinna (Anni) och hennes missbrukande brorsa (Sami). Hur deras uppväxt var; som andra generations invandrare med alkoholister till föräldrar. Föräldrar vars missbruk slutligen tar livet ifrån dem.
 
Hur denna Anni kämpar med hoppet om att få en normal relation med sin älskade bror, när hon innerst inne vet hur en narkomans hjärna fungerar. Hur hon blir sårad gång på gång; känner ilska, hat, avsky, sorg, ledsamhet och hur de depressiva tankarna alltid lurar bakom hörnet.
 
Det är en otroligt ärligt skildrad, och verklighetstrogen berättelse tillägnad alla Anhöriga. För den som är anhörig, påverkas minst lika mycket som missbrukaren själv gör, av missbrukarens leverne. Alakoski krånglar inte till det; jag gillar hennes språkbruk och hennes personliga ordval och formuleringar.
 
Skönt är också, att det finns en röd tråd av socialism boken igenom. Men att författaren har goda politiska åsikter vet vi ju redan.
 
Läs!

razzia

Käkar vegangodis = turkisk peppar, inväntar det otroligt starka kaffet, och mår. Är så jävla glad över att jag inte är en chokladmännisch (för att jag föråt mig på kinderegg + palle kulingchokladkakor som liten knodd) utan istället en lakritsgumma; för att så jävla mycket lakrits är veganskt! Äga.
 
 
 
 

 
Nu börjar jag känna att jag har levt klart i denna lägenhet. Har liksom upplevt allt redan: glädje, sorg, eufori, panikångest, rädsla, trevliga fester, bakishäng, middagar med en eller många, kattungeuppfödande, pianospelande, skrivande, pluggande, filosoferande, lycka, framtidsplanerande. Man upplever livet: i sitt hem.
 
Men detta är inte mitt hem längre, det var, men är inte. Det känns nästan främmande att vara här. Har inga problem att vara ensam här - för jag känner mig inte ensam. Däremot kan en halvtom trea utan djur eller människor aldrig uppnå samma goda stämning som det gjordes i höstas när huset var fullt.
 
Jag behöver denna flytt. För att kunna få en omstart på riktigt.
Att flytta är att vända blad.
 
Tro mig, jag vet.

~~~~~~~~

Ibland gör man rätt
Ibland gör man fel

Lev med det

Save Your Day

Känner mig som ett tard som måste tänka fett jävla noga innan jag navigerar uti blogg.se's nya, förändrade sfär. Verkar som att denna sidouppdatering skedde betydligt tidigare för alla andra än för mig?! Hatar förändring!!!! mvh aspiegurl_91
 
Nej förlåt, kan väl vara kul med någon ny funktion eller så. Eller jag bryr mig inte så mycket.
 
Sitter mest och funderar över vilka möbler jag skall skänka bort, och vilka nya jag behöver (obs: med "nya": läs "begagnade"). Behöver 1 stycke fin träbokhylla med tillräckligt många hyllplan, 1 stycke sekretär alt. skrivbord (mycket viktigt att det är gammalt och fint!!!), plus ev. ett mindre vardagsrumsbord.
 
Varför är alla mina redan befintliga möbler så stora? Känner att jag bör anamma idén om compact-living till fullo nu, när jag står inför en framtid av oändliga ettor som radas upp innanför mitt inre. När man är ung är man rotlös och byter lägenhet lika ofta som man byter livsplaner, osv. Eller dylikt. Finns väl en charm i det också. Som det finns med det mesta
 
Nyss hade jag pappabesök och fick pappatips, t.ex om hur man bör agera när man får två identiska hyror på posten, avseende samma månad. Det man skall göra: betala den ena och ignorera den andra. Fick även tips angående huruvida jag endast skall adressändra eller också göra en jävla dür eftersändning. Plus en massa livstips, kan ju behövas
 
Nu skall jag läsa vidare, kanske ta en blåsig promenix lite senare.
Under tiden kan ni läsa om denna schéna tant: http://blog.qruiser.com/flatkryss/152907
 
Må och lev

IV

Äkta sommar; cyklar hem i kvällsljummet regn, ackompanjerat av Twin Peaks Soundtrack. Och det är totalt magiskt. Hur kan man inte älska Norrland? Eller finns det ens folk som inte gör det?
 
Mycket givande dag, kväll, afton, natt. Avrundades med välbehövliga genusdiskussioner med mitt finaste genusgäng (dock minus några som tyvärr ej medverkade denna gång, men kanske nästa!). Min mest befogade fråga var: "Varför är grillning manligt?????". Som Johanna konstaterade åter; allt som kräver "expertis" av något slag, blir genast manligt kodat.
 
Fan vad nice livet är, har inte känt mig så här ledig och fri på typ 5 år. Har inga obligations, inga måsten. Det enda som hade varit bättre hade väl varit att ha betald semester (ett fenomen som jag för övrigt inte tror existerar, känns så overkligt?!?! Det är nog en myt) - men det innebär förvisso ett tråkigt heltidsarbete man slavar på resten av året. Så: tackar nog nej till det.
 
Skall förbli en evig student.
 
Men alltså: fatta bara en sak: har äntligen tagit tag i läsandet, som dog ut under gymnasiet pga diverse skolstress och tidsbrist. Denna vecka+nästa har jag som mål att läsa:
 
"Håpas du trifs bra i fengelset" (obs titeln heter så, jag har tyvärr inte dyslexi) av Alakoski, "Egalias Döttrar" av Brantenberg (ett obligatorium att läsa som feminist), "Rosa - Den farliga färgen" av Ambjörnsson (äntligen!) samt "Fittstim", antologi, helt enkelt för att man måste ha läst den. Fast jag kanske har läst sistnämnda i högstadiet, jag vet inte
 
Hoppas det regnar imorgon också. Så jag kan plöja!
 
Ps Upptäcker även att Frida Hyvönens deltagande i projektet Drottninglandet
(http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/vem-ar-normal-i-drottninglandet) har lagts till på Spotify. Mycket glädjande. Ds
 
 

2012-06-24

Gråter inte längre. Det var nog längesedan. Försöker leva på som vanligt, göra meningsfulla och meningslösa saker. Fylla tillvaron med tid - ta tid - ge tid. Umgås. Fundera, tänka, analysera. Smutta lite av kaffetåren. Ta det sista blosset. Längta efter andra tider - samtidigt som sommarens prunkande blomprakt duger så jävla väl som existensberättigande. Fy fan vad den svenska sommaren är vacker.

Jag vill leva i en tid av gärdsgårdar, grusvägar, syrener i blom, pelargoner i köksfönstret i den lilla stugan, vita virkade bordsdukar, tvåkronor och tioöringar. Gå på luffen. Möta dagen med öppna armar, och med livselixiret Optimism pulserandes i mina ådror.

Jag skall inte slösa mer tid på att fundera på det som varit. Likväl hatar jag, att vaneförändring tar tid. När allt man tagit för givet - plötsligt inte finns mer - finns det inget längre som kan kallas: självklart.

Man skapar sin egen dag. Tankar är skapande, följaktligen kan du välja själv, hur du vill skapa din egen tillvaro.



Jag försöker





Men det kanske tar ett tag

king night

Har  typ badat i min lägga för sista gången - eftersom jag flyttar snart. Eller jag menar: lär ju inte stanna inomhus för badkarsbadande i juni/juli när man kan göra ett' ute istället! Alltså rip badkar, så jävla nice men så oetiskt pga enormt slöseri av miljöns resurser (=vatten). Men badar sällan, lovar :( Och hädanefter lär det väl inte ske på 10 år eller nåt, lär ju bara bo i ettor osv.

Det var mycket episkt, och tankefyllt och rogivande. Livsfilosofi! Tyvärr hade jag inte med mig ett glas rödvin och en cigg, mollzan, blott ett glas ekologisk apelsinjuice. Men det dög fint det med. Dock inte lika estetiskt och indie...?????? :,,,,(

Ägnade bland annat badkarsfilosoferandets tankar åt detta:







Skall tatuera mig åter i höst, och har länge funderat på att göra en skaty. Obs jag är medveten om att alla som läser detta hatar fåglar (för alla hatar fan fåglar? fattar ej vad det är för fel på er men men!) och framförallt hatar ni den ~~slingriga, tjyvaktiga skatan~~.

Så denna tatuering är helt enkelt en dedikation till alla er :-)

alla är rädda för spöken

Lyssnar på bästa progg-vänster-propaganda-barn-skivan som någonsin gjorts; Kåldolmar och Kalsipper av Nationalteatern. Den spelades flitigt på dagis på 70-talet. Med en "subtil" handling om att man bör bekämpa kapitalismen och alla profiterande svin; samtidigt som proletärer bör förena sig, världen över. Äkta marxisminspo <3

Lyssna gärna själva: http://open.spotify.com/album/6pjBwSe65pt6n5UzEgIH0w

Emma och Jessica fick agera frisörer tidigare i afton, då spontannerven sladdrade till igen. Fuck utsparningsprojekt, pallar ej vänta 1223893489402 år på att det skall bli snyggt, samtidigt som jag inte direkt behöver lära mig hur det känns att ha långt hår, kan ju tänka lite "been there done that". Lär väl bli korthårig i tio år till garr. MAN VILL VÄL SE UT SOM ETT HOMO?!?

Men; denna kväll provade jag något nytt. Har haft hipsterfrillzen tidigare (rakat på alla sidor, sparat lite hår längst upp på huvve), men denna gång provade jag att köra på mohawk! Så litt' hår är sparat i nacken, medans sidorna är helrakade (2 mm). Beskåden själva det slutgiltiga resultatet, tackar mina bästa och billigaste frisörsgummor! (behövde bara betala med kaffe. och i natura. SKÄMT ÅSIDO.) :







Bjuder på ett osminkat jag och den underbart dåliga kvallan som bara webcams kan erbjuda.

Nu ska jag gotta ner mig i någon fantastisk svtplay-doku. Lär väl finnas nån tänk ja.

Grattis, gmmn!




Oerhört fint, tänkvärt och personligt första sommarprat, av den nyutkomna Anja Pärsson. I väntan på ett samhälle; där man som vare sig offentlig person eller ickeoffentlig person - någonsin skall behöva känna ångestladdade känslor inför att vara öppen med sitt partnerval - kan man blott glädjas åt de offentliga människor som faktiskt tar steget.

I egenskap av idol eller förebild för minderåriga, utgör man ett fantastiskt gott exempel på att det faktiskt är möjligt, att göra livsval som inte följer den normativa stigen. Att fler och fler offentliga personer väljer att klarlägga och uttala sin normavvikande läggning, bidrar i förlängningen till en normalisering och ett ickeexotifierande av just: avvikande läggningar.

Trots detta, känner jag även en enorm sorg, över att uttalandet av läggning, just är så pass exotiserande idag. Genom att komma ut - är man också öppen om, att man är annorlunda. Men vad betyder annorlunda? Och på vilket sätt, skiljer sig en samkönad kärlek från en ickesamkönad? Finns det ens någon korrelation mellan homosexualitet som företeelse och homosexuella som grupp? Givetvis skall man aldrig generalisera - ty vi är alla individer. Och just därför, är min poäng med hela inlägget det faktum: att jag dels känner glädje inför Anjas val att komma ut, och det perfekta sättet hon valde att göra det på. Men det viktigaste av allt, som man ej bör förglömma:

I en perfekt värld - skulle ingen behöva komma ut. I en perfekt värld - skulle alla accepteras för sina olikheter. Sexualitet är sällan intressant för någon mer, än för en själv. Man gör själv sina egna val, och vi lever i en synnerligen sjuk värld - där man som homosexuell förväntas vara tacksam när heterosexuella kommer fram till en och yttrar: "Vad coolt att du är öppet homosexuell - jag har inget emot homosexuella, bara så du vet! Min morbror är det, så jag växte upp med homosexualitet. Så jag tycker att det är helt okej!"

För alla vet ju: Att mitt värde endast existerar om någon annan bekräftar det...

Eller hur var det nu igen...


Nåväl, god midsommarhelg till er, och till Anja och hennes chey Filippa (obs, det är inte jag!!!). Och helgens tips: om någon i din närhet är hbtq: uppmärksamma det inte som att det vore en grej. För det är det ta mej fan inte.

ok randomz




Okej detta var alltså namnet på denna låt vi eftersökte i afton. Den låt som får flest i vår generation att röra på lemmarna och dansa i full livsglädje osv, fastän låten i sig är extremt enformig och understimulerande, men ack väl så "party".

Inser nu att jag känner igen videon som fan från forna Ztv-dagar (those were the days, alltså!) och inser även: Så. Jävla. Meningslös. Video.

Ok: en brud springer med någon väska, till synes innehållandes något slags "viktigt" eller "farligt" innehåll. En randomdude med supersnabba solbrillz följer henne var hon än springer, betraktandes från sina murar eller var han nu råkar sitta. En snubbe och en annan brud springer efter henne. Man vet inte: om de springer för att fånga henne och väskan, eller för att skydda henne. Man fattar snart; att de jagar henne.

Filmen slutar något homoerotiskt med att killen som jagar nästan hinner ikapp cheyen med väskan, vid ett tågspår, MENMENMEN; den andra cheyen fintar killen, kickar honom i ansiktet så han däckar, springer fram och kramar cheyen med väskan, och sen flyr de lyckligt tillsammans.

Till en yacht där de till synes är fett på g att kyssa varandra; för att sedan glädjas åt att snubben med de snabba solbrillorna sätter sig mitt emellan dem; och intar den maktposition han är given som man. Fullgör den hyllade heterosexuella tresamheten? (En man skall ha flera fruar?! En trekant skall innehålla en man och två kvinns?)

Wtf!!!!!!!!!!!!!!!!!

Lyckan, glädjen!

Alltså!!!!!!!!!!!!!!!! Det känns befogat att gråta av glädje, för jag fick godkänt på sista examinationerna från sista momentet på Statsen!!!!! Var så himla säker på att få ett U, och därmed behöva ta tag i Internationella Relationer igen nu inför omtentamenstillfället den 6:e juli.

Alltså kan ni fatta!!!!! Jag behöver aldrig mer läsa stats!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Firar med sallad, färskpären å ebba grön!


För övrigt inser jag hur jävla nördig man blir av att vara student. Cyklade genom Campus idag, och efter inte mer än två veckors lov så saknar jag skolbänken redan. Eller, snarare hela livet det innebär att vara student. Alla sociala sammanhang, all stimulans för tanken, alla fantastiska och upprörande diskussioner, tillgången till analytiska redskap, möjligheterna att själv skapa sitt eget lärande.

Sorgligt men sant; är för evigt insnärjd i den akademiska världen. Men jag har nog inget emot att stanna där några år. Bästa livet. Fuck jobb, osv. ~~radikal ungdom~~

Får försöka njuta av sommaren och den lilla ledighet jag har nu, innan C-kursen tar vid. Skall skriva världens bästa uppsats, hade jag tänkt.

He' bli' no' nåt!

Aerie

Ok, for till 2nd-hand igår med gumzorna och lyckades till min glädje finna en helt ok pikéskjorta/kortärmad skjorta. Så nu kan jag vänta med att pröjsa 123456789 kr för en jävla perry. Hängslen är det bästa som finns:






Premiärbadat idag, kaaaaaaaaallt men likväl välbehövligt i denna hetta. Skall försöka råda bot på min badkrukehet, det är trots allt jääävligt chill att spendera dagar vid strandn.

Ikväll skall jag äntligen få se Soffan_gurrls nya lägga! Jag är mycket exalterad över detta! Gud, jag måste fan ha utflyttningsfekke innan jag flyttar. Vad jobbigt men roligt det känns. Jada Jada,

tipsar om detta inför morgondagen: http://www.vegokoll.se/recept?page=1&tid=31

Tjing tjing~~

"vem är du?" "jag är döden!"

I helgens regnyra i Stockholm fanns det väl alla anledningar i världen att besöka museum. Som tur var fick jag med mig trevligt sällskap och en givande stund på Fotografiska. Har varit fascinerad av Sally Mann allt sedan Norea redovisade om denna fotograf någon gång i trean. Så sjukt nice att få se bilderna på utställning!

En del av hennes karriär jag faktiskt inte visste något om sedan tidigare, är hennes projekt: att fota döden. Hon har på ett eller annat vis tagit sig för att få kännedom om var det finns döda kroppar ute i amerikanska skogar (förmodligen genom kontakt via polis och myndigheter), och mycket riktigt fotat dessa människolik, precis just som de ligger i naturen.

Hennes resonemang kring detta, vad som kan anses vara ett makabert och osmakligt projekt, är just hennes filosofi kring hur döden uppfattas i samhället. Om hur rädda vi blivit för fenomenet, och hur tabubelagt det blivit.

Otroligt känsloladdade, berörande, och faktiskt extremt vackra bilder. Döden är en del av livet, en naturlig följd. Varför måste den ses som något onämnbart och det mest fruktansvärda av allt, egentligen? Det är bara den kulturella tolkningen vi inlägger i begreppet, som får oss att uppfatta döden på det negativa sätt vi gör. Som får oss, att känna obehag och rädsla. Men kanske kan man vinna på, att känna mer känslor än så?

Helt fantastiska bilder, av en genial fotograf.








bilderna tagna från: http://sallymann.com/selected-works/body-farm

undersökning

Hej mina homovänner, ni kan ju bidra i denna största hbtq-undersökningen som gjorts i Europa, som delvis berör diskriminering, bemötande man får som hbtq och dylikt. Gör den:

https://www.lgbtsurvey.eu/html/lgbt2t/startpage.php

goodbye ruby tuesday

Ok vill bara klargöra min egentligen ickematerialistiska sida; tyvärr så tinar den ibland bort en sek pga diverse anledningar. Detta är ju ett bra exempel på det: vill ha denna så mycket att jag grinar:






Synd bara att fred perry-pikéer är välkända för att kosta ca 6473389432044732874829 kr. Jävla snobbplagg....


:(

2012-06-20

Fan vad nice!:

http://www.qx.se/samhalle/21189/nu-far-aven-barn-byta-namn

toki_chey_man_e

Skulle på riktigt vilja veta vad som föll mig in när jag bokade tvättid 07-12. Alltså VEM går upp kl. 07.00 för att tvätta när man kan sova!!! Tydligen är det många människor som gör detta, men jag känner inte igen mig i den livsbeskrivningen. Eller resonemanget är väl alltid ologiskt - att tvätta när man kan sova och drömma fantastiska drömmar, vila upp sina slitna åldersstigande lemmar, ladda sin hjärna, reducera risken för alla slags sjukdomar i världen.

Sömn är ju på riktigt det bästa som finns, menar jag.

Fast 1 plus med att tvätta = det doftar så jävla gott

Ok ska sova och drömma om godoften nurå,

zez

om lite käk åsådära

Det  värsta som fanns för en bekväm västerländsk mini-Filippa, var upptäckten av falukorvsstekos i luften, när man äntrade köket med ivriga barnasteg kring middagstid. Stekt falukorv. Makaroner. Ketchup. Självfallet äcklas jag enormt av alla tre komponenter som utgör denna svenska paradrätt som närde en hel generation under 70-talet; men avsmaken riktades, precis då som nu: främst mot korven. Usch.

Korv som korv, allt är väl lika illa. Men just falukorvens otroligt vidriga smak, det var inget jag någonsin kunde med. Den enda korven jag faktiskt gillat i mina dagar, är Bullens Pilsnerkorv; av den enkla anledningen: att den inte smakar korv.

Det finns många köttsubstitut på den veganska marknaden. Som tidigare nämnt i föregående inlägg, införskaffade jag två st produkter av denna karaktär, idag. Som vegetarian var jag aldrig den typen som livnärde sig på quornfyllda halvfabrikat som matbas. Jag är helt enkelt inte en snabbmatsmänniska, och var så inte heller när jag åt kött en gång i tiden.

Därom kan man diskutera, om hur normalt det är, att som vegan/vegetarian, (om man då gjort detta livsval av främst etiska skäl) vilja äta produkter som efterliknar kött både i smak och utseende. Jag har inget svar på den frågan. Mer än att dessa produkter ibland kan vara trevliga att ha i matsammanhang där andra äter kött. Att t.ex kunna grilla en djurvänlig korv när man nu sällskapar med folk som vill ha en djurvariant.
Att ha en chans att kunna äta någorlunda som man gjort tidigare, kan nog också vara viktigt för vissa. Som att till exempel ha ett pålägg som efterliknar salami.

Den gemensamma nämnaren för alla dessa substitut, är att de alla ofta smakar betydligt godare än köttvarianterna. Och självfallet är de också nyttigare.

De två produkterna jag köpte idag var från ett märke jag aldrig tidigare sett, kallat Viana. De verkar vara inriktade på att producera helvegetariska och biodynamiska produkter, men jag är tyvärr inte mer insatt än så. Detta införskaffade jag:



Nu har jag hunnit med att smaka båda, och blev positivt överraskad! Den veganska korven hade finfin konsistens, och med fin stekyta med hjälp av lite veganskt steksmör, blev den riktig smarrig tillsammans med hummus och tagliatelle. Lagom kryddig och rökt smak!

"Velamin" fungerade alldeles utmärkt som pålägg. Provade såväl på mjukt bröd som på knäckebröd, och den fungerade ypperligt på båda. Väldigt smakrik och fin konsistens! Veganska produkter kan ju omöjligen efterlikna kött i konsistensen; eftersom kött faktiskt får sin konsistens av att det är just: en muskel med fibrer och mörhet som uppkommer av att det har rört sig, innan det blev dött. Men jag känner ingen större sorg över detta, jag längtar inte efter köttkonsistens egentligen.

Äcklas logiskt nog av det.

Men tänk att jag, numer, kan glädjas åt
att inte vara barn längre
Jag är vuxen -
och kan välja bort falukorven.

Ingen kan längre bestämma över mina val. Ha åsikter om dem, givetvis. Men ingen kan göra ett skit, åt hur jag väljer att leva mitt liv. De som inte förstår, är bara sorgligt indoktrinerade i att tro, att man kan legitimera systematiska förtryck. För sin egen egoisiska njutnings skull.

Vegansk njutning - är äkta njutning!

Glöm ej detta.

quellsmusik

Classic skiva
men ack så givande dessa sommarkvällar



(Tryck på bilden för att lyssna, va)

Det är rent fantastiskt vilken förmåga musik har, att skapa trygghet. Och lugn. Helt magiskt.

Borde blogga massa, eftersom jag tänker en massa
men överlåter dessa tankar till folk jag träffar istället

Det känns lite menlöst att sitta hemma och häcka i en halvtom lägenhet och internetsurfa
Bättre är att ta tillvara på ledigheten och njuta av fina människors sällskap!

Hoppas även på en Bredvikvisit om inte alltför länge.
En plats för själen˜



Gumman sist vi var där. När hon lerade ned sina docs.

Hittade för övrigt en del vegankäk på Ica Mariehem; köpte någon slags veganska hot dogs, rökta, men även "Velami" = Salamisubstitut. Inser hur ägd jag är som bor bredvid de två butikerna i Umeå med sämst veganutbud; Coop Nära Ersboda och Coop Forum.

Chillin'


de kommer kliva på dig igen

Nu ligger jag här på en luftmadrass (obs jävligt bekvämt) och ser solen smyga in genom den ljusa gardinen. Man vet inte vad dagen bjuder på, men den som lever får se! Ikväll ska vi i alla fall fira Ana som fyller 23 imorgon. Ville propsar på att vi ska till något ställe som typ hette "sju tunnor" - bara namnet gör givetvis att man måste dit; men de serverar också mjöd!!! Vilket jag velat smaka sedan ~urminnes tider~ Sköny att vara borta från Umeå, träffa annat folk. En konstig grej är dock att jag märker för varje gång jag kommer till sthlm hur min känsla för staden förändras. När jag var i yngre tonåren så hade jag bestämt mig för att flytta hit, men ju mer tiden går desto mer avsmak känner jag. Är fan för tragiskt inbiten och norrlandsfrälst (obs det som ligger i riktiga norrland, inte typ sundsvall.....). Nepp, ska jag flytta blir det götlabårg, då bar det bestämt. Kanske skall få igång dagen nu. Kan ju vara en ~idé~|

chill åde

Äntligen har Regina Spektors nya landat på ~~spotten~~. Den är faktiskt över all förväntan, bland det bästa jag hört på länge! Speciellt denna:

http://open.spotify.com/track/26Rnil2XovNHiPJipXAVbp





Alltså. Att hon ska till Peace också. Skulle kunna fara dit endast därför. Kanske någon gång, i framtiden, att man få se na


Imorgon skall jag spendera hela dagen i en bil med min far, min bror, min andra bror och min brors chey. Med Beatles och Sabbath i bilspelaren, och med en ny jävla smartphone att "leka" med. Usch, jag har sannerligen tagit steget in till den mörka sidan; förlorat alla mina ideal och den lilla moral jag hade kvar.

Men, en är väl inte mer än ett barn av den kapitalistiska liberala demokratins tidsålder
blä

Fast mobilen funkar ju bra så det var ju tur!

Kommer nog inte skriva så mycket i helgen, då jag har betydligt bättre saker för mig. Eller - kanske provar med ~telen~ nu när jag ändå kan. Kommer bli addicted :,(

Vi zez!

#9 Dream

Hur många gånger
kan man gå sönder inombords




Vem vågar väl
leva?

the needle and the damage done

Idag skall jag genomgå den procedur som kommer att få mig att bli fett less på att vara blond. Har liksom inte hunnit göra "fixa utväxten"grejen tidigare, eftersom jag då istället blonderade hela håret flertalet ggr när jag inte fått till rätt nyans.

Om jag känner mig själv kommer detta göra mig så fantastiskt less efter typ 5 ggr, att jag kommer hetsfärga det svart, eller raka av det :-) (Kanske bäst att raka av det då det högst troligen kommer vara damaged 4-evah?). Fast nej - när man är ljushårig måste man ju färga en tokig färg när man har möjligheten! Kul kul, fint fint.

Så, iväg till Hillevi, fixa detta, äta lurre, träffa Amandus och spela trummor. Det kan vara så att jag dör av tagg, jag vet inte riktigt. Men det var liksom två månader sedan sist. Livet fuckade upp sig, och speltaggen var inte förnimbar. Så denna pepp är nog ett hälsosamt tecken menar jag.

Ikväll skall jag dras med på fotbolls-EM's-tittande; som vanligt är det Soffan_cool och Johannizz som tvingar med oss dödliga icke-sport-fantaster på häng av denna karaktär. Men jag är typ aspeppad! Skall låtsas vara engagerad i matchresultaten också, allt blir kanske roligare om man låtsas

tro det blir riktigt bra!

wöööö

Kör en klassiker: Listan! Så kul för att det är så totalt meningslöst. Håll till godo:


Hur gammal är du om fem år?
25, då kanske man skall börja tänka på 50-årskrisen :-)

Vem var den sista du träffade?
Ville, på ÖK. Helt ~~crazy~~ av en slump. Vi pratade om livet.

Hur lång är du?
167 cm över havet eller vad de' het'.

Vilken var den senaste film du sett?
Sunes Sommar! Såg dock tyvärr ej hela.

Vem ringde du senast?

Eija, diverse gånger pga laggvidermobilen.


Hur löd ditt senaste sms och till vem?

”King! Men jag ringer vid ett två så ser vi när jag är klar och när du har tid osv!” till Amanduzzz



Vad är dagens planer?
Eh, kommande nattimmar skall väl: ägnas åt sömn. Och drömmar! Hoppas jag fortsätter min spännande dröm från gårdagen(gårnatten?), får då kan det fan bli en roman. Måste skriva ned den.

Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Eftersom jag har svårt att kortfatta mig borde jag ej vara smsgumman. Men gratissms säger väl sitt.

Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
Skilda.

När såg du senast din mamma

Förrförra lördagen tror jag?


Vilken ögonfärg har du?
Denna fråga älskar emma när jag besvarar. Grå-blå-brun-melerade.

När vaknade du idag?
Vid tio. Men det var så schént i sängen så somnade om på obestämd tid.

Har du någon gång hittat en katt?
Brukade hitta diverse katter hemma i läggan förr i världen. Tyvärr sker så inte längre. Men jag såg en svart katt springa över vägen idag. Jag blev inte rädd.

Vilken är din favoritplats?
I vacker natur med gott sällskap!

Vilken plats föredrar du minst?

Väntrum. Slöseri på liv. Eller typ: vänta på apoteket när någon bekant skall hämta ut recept. Dör.


Var tror du att du befinner dig om tio år?
Eftersom jag är Umeåpatriot av rang så vågar jag gissa på det. Alternativt Götet.

Vad skrämde dig som barn?
Traktorer (och gör fortfarande :,(  de är så oberäkneliga…), höga höjder, getingar. Ville t.ex. ha någon form av rustning för att undvika att bli stucken, så stor var rädslan. Har dock aldrig blivit stucken. Tänk om jag är dödligt allergisk utan att veta det!!!!


Vem fick dig att skratta senast?

En kollega på ~~jobbe~~

Är du för ung för att äga vinylskivor?

Men nej?! Synnerligen oförskämd och obefogad fråga.

Har du stationär eller bärbar dator?

Existerar stationära längre lr

Sover du med eller utan kläder på dig?
Olika

Hur många kuddar har du i sängen?
Dos


Hur många landskap har du bott i?
Två än så länge.

Har du någon gång spytt på fyllan?
Men lol. Fast en gång var jag faktiskt magsjuk! Det var roligt. Jag tror jag smittade hela Take Queer den kvällen. Förlåt alla

Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Barfota är ju egentligen chill. Men är det inte så ofta.

Är du social?
Det skulle jag vilja påstå!

Vilken är din favoritglass?
Hallonsorbet är ju gödarns.

Tycker du om kaffe?
Är stolt kaffedrickare sedan 4:e februari 2007 (obs datumet är på riktigt också, sådant är viktigt att minnas)

Vad dricker du till frukost?
Te eller juice

Sover du på någon särskild sida?
Mot väggen. Så det beror ju på var väggen är för tillfället

Kan du spela poker?
Har försökt lära mig i typ fyra års tid. Försöker fortfarande!

Tycker du om att mysa?

Hahahaha läste ”nysa” först. Tråkig lista, varför stod det inte det istället

Känner du någon med samma födelsedag som din?
Det är nog fullkomligt omöjligt eftersom jag är den enda som är född den 8:e november!

Vill du ha barn?
Men given fråga. Vet inte, kanske, kanske inte. Eller jo förresten. Men det känns lite omständigt. Jag vill absolut inte bära ett barn!

Kan du några andra språk än svenska?
Engelska. Rövarspråket? Skall lära mig ryska!

Har du någonsin åkt ambulans?
Nej, men varit med när folk behövt åka.


Föredrar du havet eller en pool?
Ogillar poolar. Det är lite äckligt?

Vad spenderar du helst pengar på?
Något gott! För magen!

Har du någon gång testat att röka?
Bästa listan. ”Testade” senast i helgen, eller vadå

Vad var det senaste du stoppade i munnen?

Något fikaaktigt.

Vem är den roligaste människan du känner?
Jag känner många roliga människor! Detta för att kompensera upp att jag själv är så tråkig
:---)

Välj ett ärr på din kropp?

Bästa är ju lätt det under hakan, tillfogad av en bandyklubba.

Vart togs din profilbild för din blogg?
I min lägga

Kan du byta olja på bilen?
Hatar olja och bilar :(

Vilken var den senaste bok du läste?
Något så tråkigt som: ”Sverige i Världen” = akademisk kurslitt.

Läser du dagstidningen?
När det finns tillgängligt

Prenumererar du på någon veckotidning?
Men nej. Bara Bang. Den kommer tyvärr bara ut fåtal ggr/år

När var du i kyrkan senast?

No hay banda. Minns verkligen inte. Typ i Berliner Dom aug/11 ? Den var ganska magnifik!


http://open.spotify.com/track/2YT3PjvMwRJnjrJ4CVcy9K


lezz

Efter en och en halv timmes telefonpratande med Eija med diverse abrupta avbrott inser jag: kanske måste köpa ny mobil. Mobilen som sådan fungerar, men den fuckar alltid upp sig när man skall ladda den (vilket hände när vi pratade; den laddade ur och jag fick inte igång den trots isatt laddare). Det är inte laddaren det är fel på, jag råkar nämligen ha tusen laddare och det spelar ingen roll: glapproblemet kvarstår.

Så när jag äntligen fick igång skiten igen passade jag på att hetskopiera alla kontakter till SIM, så att inte de nytillagda det senaste halvåret försvinner om jag tvingas byta ~~tele~~.


Alltså ÅHHHH ångesten över att köpa en ny telefon, jag hatar att köpa teknik. Dels är det jävligt tråkigt och dessutom känner jag mig så äckligt konsumtionistisk. Jag hatar touch, smart och alla jävla grejer. Alltså vaaad ska jag göra

Ska typ leta fram en 3310:a på tradden, serri

R.I.P min bästa telefon, skall aldrig glömma dig </3

pluggpausar med lite fred


schéngumzan har gjort det igen:


e ingen brud oki

Alltså: hatar för evigt och för alltid ordet: "brud". Det låter så jävla....objektifierande. Och typ äckligt?


OK upptäckte nyss att Sally Mann har en utställning på Fotografiska hela sommaren, så jääääävla nice måste diiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiit!!!!!!!!!!!!!!!



http://open.spotify.com/track/4o0NjemqhmsYLIMwlcosvW

hyllning till: cool_89me

Kände när jag vaknade imorse att: följer med till Estocolmo. Har ju chans till gratis upp- och nedresa vilket är f1 värt för en chey med sturreekonomi som jag (de csnlösa somrarna, alltså). Så om lite mer än en knapp vecka får jag sitta på en uteservering med kära Hanna The Man åter, och sippa på en kall Staro. Ej helt fel! Det är så tråkigt när fina vänner flyttar långt bort, men desto roligare blir det ju när man väl ses.

Ska bli fint att träffa min bästa ~vapendragare~ från gymnazieth. Hon som lärde mig allt som är viktigt i livet: röka, supa, ragga, matte b (gick ju inte så bra dock men det kan absolut skyllas på moí!), och hur livet rent allmänt fungerar. Och att man aldrig skall bry sig om vad andra tycker. Alla borde ha en 2 år äldre ~*~mentor~*~ i denna ålder, så jävla viktigt.


'


taggy

when we're dancing

Fekke i huset, folk är lediga. Själv har knappt pluggångesten nått mig än. Vet inte om det bådar gott eller ej. Vet, att om detta varit för tre månader sedan, hade jag troligen befunnit mig på denna fest. Men känner även: att det inte gör något, att så inte är fallet längre. Ty förändring, klingar väl vackert

Blicka framåt, gör om
gör rätt



Jag tror att denna sommar har potential

tok-imdb

Roligt i telen med etq ikväll; skulle kolla upp någon grej vi undrade över på imdb och såg att hon fortfarande var inloggad på sitt account på min datta efter ~~justin bieberkvällen~~ (då hon efter att vi alla njutit av "never say never" självfallet var tvungen att logga in och bidra med den rättmätiga tiopoängare som filmen kräver). Det blev snabbt lite ds när jag konfunderat ställde henne inför svars: "vafan heter du emma-3456789009049308493478742832392839 för???? så jävla otympligt användarnamn!"

Hon påstår att hon blev påtvingad nicket. Jag vet inte vad jag skall tro, mer än att: tokigt är det!





Skall aldrig nöja mig med mindre än elva siffror i kommande nicknames hädanefter.


Det som gäller som mest annars: sommarlov 8/6!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

~inatt jag drömde något som~

Ps Inatt skall jag inte drömma att jag har hjärncancer igen. Högst otrevligt med en tumör som random deltagare i drömmen påstod: "är 1 meter i diameter!!!". Jag menar, var skall då tankarna rymmas någonstans. Ds






klartttt

Sattan vad jag fick gotta ned mig med genusteori i mitt pm, så jävlajävla roligt! Konstruktivism 4-ever! Död åt den heterosexuella matrisen! Bojkotta synen på essentiella kön!

Alla andra kurser kan fan ta sig, skall helga mitt liv åt det enda som är intressant nog för att vara värt min uppmärksamhet. Säger bara, hösten 2012, jag omfamnar dig allaredan.

Säger gonatt med en sista bild på vår bästa gumma:





hälsoaspekten i veganism

Även om det etiska är det alltjämt överhängande argumentet från mitt håll vad gäller vegetarianism/veganism, och även det miljöpolitiska spåret därtill, så finner jag mer och mer hur ett hälsoperspektiv verkligen kan legitimera veganism ytterligare! Läser i en bok: "Vegansk näringslära på vetenskaplig grund" (Petterson, Björn, Orsa 1999) som faktiskt är riktigt läsvärd. Författaren är friskvårdskonsulent och vegan själv.

Genom denna har jag i alla fall lärt mig massa. Förekomsten av övervikt, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ II , diverse cancerformer, njursten, benskörhet etc minskar avsevärt hos dem som väljer att leva på en vegansk kost. (Petterson, s.7) Självfallet påverkar också andra levnadsfaktorer såsom rökning, alkoholintag, fysisk aktivitet etc. men det finns bevis för att själva kosten som sådan reducerar riskerna för ovanstående sjukdomar.

Vidare tillintetgör boken myten om protein. Det är en myt att människan behöver animaliskt protein för att få en välbalanserad och fullkomlig kost. De aminosyror (som proteinerna är uppbyggda på) som människan måste få i sig dagligen kan räknas till 8 stycken. Alla dessa aminosyror går utmärkt att få i sig via en kost på vegetabilier. (Petterson, s.15) De finns bland annat i bönor, säd, nötter, potatis, frön etc.

Föreställningen om att vegetabilier saknar vissa aminosyror är fel; det är dock sant att spannmål, nötter och frön innehåller mindre av en viss sorts aminosyra som animaliskt protein innehåller; men i gengäld innehåller dessa produkter mer av andra aminosyror. Med andra ord; kombinerar man sitt proteinintag (dvs att man äter saker från olika proteingrupper) dagligen, så får man alltid i sig fullvärdigt protein.

Och! Det bästa av allt! Jag har alltid varit anti den mjölkpropaganda som vi hjärntvättas med från barnsben, till och med som litet knyte vägrade jag att dricka mjölk (tanken på vad det är och var det kommer från, får mig att vilja kasta upp. Och dylikt.). Det finns ett stort antal studier som påvisar att ett högt intag av animaliskt protein försvårar kroppens upptag av kalcium; det utsöndras då istället via urinen. (Petterson, s.24) Ju mer animaliskt protein man äter: desto mer kalcium utsöndras. Följaktligen minskar inte en s.k blandkost risken för benskörhet (fast till benskörhet tillfaller också andra levnadsvanor som utgörande faktorer, t.ex rökning, fysisk aktivitet etc).

Däremot, kan en vegankost bidra till att kalciumupptaget i kroppen blir bättre. I och med att man inte äter dessa ämnen som slår ut kalcium, så behöver man dessutom som vegan äta mindre mängder kalcium per dag; eftersom det man väl äter stannar kvar i systemet så att säga. Med andra ord påtvingar en hög köttkonsumtion också ett högt intag av mjölkprodukter; och där ser vi en ond cirkel. En vegetarisk kost påvisar också samma effekt av sämre upptag av kalcium (pga ägg etc).

Intag av oxalsyra och fetynsyra kan dock påverka kalciumupptaget men även mineralupptaget negativt för veganer också. (Petterson, 22) Så dessa bör man se upp med. Fetynsyra kan motverkas genom att äta surdegsjäst bröd, att blötlägga spannmål (typ sina havregryn redan kvällen innan gröten skall kokas) eller att grodda sina frön/baljväxter. Oxalsyra finns med högt innehåll i bl.a. spenat, rabarber, persilja, rödbetor, kaffe, te, kakao. Det skadar inte att äta dessa produkter, och äter man t.ex spenat då och då så påverkas inte ens kalciumintag negativt, men man bör inte heller basera sitt kalciumupptag på ovan nämnda produkter (sjukt förvirrande: spenat innehåller kalcium = bra, men innehåller också oxalsyra=reducar upptagningen av kalcium=dåligt. Random shit).

Alltså! Jag är nörd men tycker typ att detta är jätteintressant! Nu måste jag dock plugga, skriva om män och krig och skit.

Kanske återkommer i ämnet när jag blivit ~~näringstoka~~-.

gammal text om veganizzzm

Ah, hittade en text på dattan som jag skrev för drygt 1½ år sedan. Känns skönare att läsa den nu, må jag säga, än vad det kanhända kändes, att skriva den. Förstår inte varför man mentalt måste filtrera en grej fett länge innan man tar steget. Man lever bara här och nu; och då bör man också leva ett liv som känns rätt. Här är texten iaf:

"Veganism kontra vegetarianism

Det är snart två år sedan. Dagen då jag på riktigt bestämde mig, bestämde att min relation till kött för all framtid skulle bli förändrad. Avhållsamhet tycker en del. En symbolisk handling tänker jag. Med politiska undertoner. Fastän känslorna är det som i mitt fall är den starkast bidragande faktorn.


Jag talar om vegetarianism. Jag förtär inte några produkter innehållandes fisk eller kött; vare sig om det gäller köttbuljong eller kaviar. En tanke som länge figurerat under skallbenet mitt, är dock; ”Om jag vill vara vegetarian för att vara moraliskt riktig, varför är jag då inte vegan?”.


Det är rätt paradoxalt att vara vegetarian av etiska skäl, och sen inte gå fullt ut och leva som vegan. Jag bär skinnjackor, äter ägg, har husdjur, kollar inte alltid om hudvårdsprodukter jag konsumerar är djurtestade eller ej, jag äter gelatingodis och just i detta nu förtär jag även chokladbollar gjorda på Äkta Svenskt Smör. Hur går detta hand i hand? Ett förtryck är alltid ett förtryck. Eller hur ska någon kunna göra någon åtskillnad på ägghönan som lever instängd på en minimal yta med flertalet andra artfränder, hela sitt liv – producerandes en onaturlig mängd ägg, jämfört med grisen - som inte bara slaktas till jul. Döden kommer alltid, det är bara frågan om hur lång tidssträckelse av tortyr som individen ifråga hinner uppleva innan den når fram till det slutgiltiga.


Om det är många som ser ned på vegetarianism så är det ännu fler som verkligen INTE förstår sig på veganism. Den stereotypa bilden av en vegan kan vara en smal, orkelös stackars radikalpolitisk straight-edgare som lever för och genom sina politiska ställningstaganden. För evigt förlorad i sin naiva revolutionära dröm. Jag håller inte med, inte någonstans. Inte bara för att man inte ska/bör generalisera, utan också för att jag faktiskt ser upp till veganer.


Ser upp, därför att man som vegan förmodligen måste ha sitt inprogrammerade försvarsstal, för evigt beredd att förklara, försvara, argumentera för sin sak, närhelst de inskränkta dyker upp. Att stå för sina åsikter, är om möjligt ännu vackrare än att inneha dem.


Egentligen ser jag ingen som helst skillnad på konsumerandet av kött kontra mjölk. Båda individerna lever under ett mänskligt förtryck, ett ofritt liv. För mig är förtryck av djur detsamma som tortyr gentemot människor. Jag ser faktiskt ingen skillnad. Ingen människa ska någonsin bestämma över en annan individ. Alla har sitt egenvärde, sin rätt till liv, och sin rätt till att vara en del av kretsloppet. Det är bara det, att människor, olyckligtvis sedan religiösa skrifters publicering, fått för sig att vi är härskare på denna jord. De flesta tycker så. Majoriteten tycker att en människa är mer värd än en katt. Men varför är svaret på den frågan så självklar? Är den ens självklar?


Jag har tänkt på det där, rätt mycket. Vill ta steget. Jag känner att min åskådning inte riktigt går fullt ut med mina handlingar. Kanske är det en tidsfråga, kanske inte. Kanske något som måste gro in tillräckligt länge. Men en sak är dock säker; kött blir det aldrig mer. Aldrigaldrigaldrig."


Klassikern

Minnen, fekke, böles

eller dylikt:



Fortfarande arg över att jag minns denna era så väl men var för jävla liten för att uppleva den på rätt sätt!

http://open.spotify.com/track/2t8ldPmwUZoL7iPpeiWpZS

Det är en bra dag. Mitt inre känns rent, frigjort, lätt. Mitt sinne skärpt. Hjärnan så klar och fylld av kreativitet, att jag skulle kunna producera en roman. Så många ord, finns därinne.

Det finns inga jobbiga känslor längre. Inte sorg, skam, ilska, irritation, avundsjuka, rädsla, frustration, ångest, hat, villrådighet. Det finns bara: Nuet




03-06-2012

Ack låt mig leva riktigt
och riktigt dö en gång,
så att jag rör vid verklighet
i ont som i gott.
Och låt  mig vara stilla
och vörda vad jag ser,
så detta får bli detta
och inget mer.

Om av det långa livet
en enda dag var kvar,
då sökte jag det vackraste
som jordlivet har.
Det vackraste på jorden
är bara redlighet,
men det gör ensamt liv till liv
och verklighet.

Så är den vida världen
ett daggkåpeblad
och ini skålen vilar
en vattendroppe klar.
Den enda stilla droppen
är livets ögonsten.
Ack gör mig värd att se i den!
Ack gör mig ren!



Boye -24

2012-06-03

Osårbar, osårbar
är den som fattar ursprungsordet:
Det finns inte lycka och olycka.
Det finns bara liv och död.

Och när du har lärt det och slutat jaga vinden
och när du har lärt det och slutat skrämmas av blåsten
så kom tillbaka och lär mig ännu en gång:
Det finns inte lycka och olycka.
Det finns bara liv och död.

Jag började stava, när min vilja föddes,
och slutar stava, när min vilja har upphört.
Ursprungsordens hemlighet
förvärvar vi intill döden.



Boye -35

lllörday~~

Hahaha, insåg just att jag ska ut för fjärde kvällen i rad, så jävla inte ok. Det råkade bara bli så. Jag som inte ens gillar att gå ut. Fast båten är asmysig! Dock så var ju torsdagen mer middagsfeeling och sånt, men likväl. Jaja, drack inte så många öl varken igår eller förrgår och kanske inte tar någon ikväll heller. MEN KAN JU INT' HJÄLPA ATT NORLINGUMMAN UPPTRÄDER I VÅR STAD I AFTON <3 Fast hatar typ scharren, det är så mycket dräggiga hipsters där. Typ som igår: schén kille välter ett helt bord med typ 100000 ourdruckna ölflarror på.

Sådant man kritiskt granskar med för nyktra ögon, alltså

Ikväll ska vi ha avskedsmiddag för Vilhelm och Ana som flyttar till Sthlm strax. Blir första veganfamiljemiddagen för min del *förbereder mig mentalt inför mitt påtvingade försvarstal*. Men he ska väl gå vägen. Ska bli fint att träffa alla, förstås!

Ska även få pussa på min bästaste gubbe i hela världen:





Tjingytjing

behöver lite sommarkänsla


usch.

Detta är ju helt sanslöst, så här får det fan inte gå till:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/misshandlades-av-sin-ex-pojkvan--blev-vrakt

Förstår inte varför man inte kan ta hänsyn till rådande situation; även om det finns lagar och bestämmelser måste väl hyresnämnden - om de i efterhand får faktat på sitt bord - kunna ombedöma beslutet?

Och jag förstår verkligen inte folk, som istället för att ringa polisen när man tydligt hör att någon blir slagen (vilket jag förmodar att man gör. Jag förmodar till exempel att det hörs rätt stor skillnad på oljud från en fest, eller det ljud som uppkommer av att någon bli MISSHANDLAD.) ringer till hyrsevärden och klagar!

Hur sjukt och egoistiskt är inte det! Om man misstänker att någon i lägenheten bredvid befinner sig i en våldsartad situation torde det väl vara ens medmänskliga skyldighet att ingripa! T.ex var det slagsmål i vårt trapphus en natt för ett halvår sedan, och då beslöt vi oss snabbt för att ringa polisen - men de hann precis komma när vi skulle ringa, så vi behövde inte göra det. Men det var en självklarhet på en gång, att man ringer! Samma sak: ett brandlarm gick igång på samma plan där jag bor. Jag blev orolig då det inte stängdes av på en längre tid; följaktligen lokaliserade jag ljudkällan och ringde på rätt lägenhet för att höra att allt var okej, och att inget hände.

Tycker inte att man behöver ha någon speciell relation med sina grannar och jag brukar heller inte hälsa på dem (fattar ej grejen att hälsa på folk man inte känner men) men den distansen betyder ju inte att man skall inta en omänsklig position gentemot sina medmänniskor! Att hjälpa till, borde ALLTID vara en självklarhet. Folk har fan ingen moral överhuvudtaget.

Sådant här gör mig seriöst illamående.

Lskar cooper <345

Fattar för övrigt ej varför jag inom loppet av en vecka blivit raggad på av tre killar på diverse krogar vid tre olika tillfällen, känns inte som att jag varken:

1. Utstrålar något slags intresse

eller:

2. Utstrålar någon slags heterosexuell appeal överhuvudtaget???

Blir typ rädd för att gå ut hädanefter. Är folk verkligen så desperata? Djksajsjdsajdlsklalllöjfvfdshfvnam! Sluta!

Jaja, skit i dessa, här är en ok nice veganmatblogg iaf med lite olika mattips + produktrecensioner:

http://www.gaashud.se/





~~den enda mannen i mitt liv~~

chill, nice

Det må vara regnigt, det må vara kallt och förjävligt när man cyklar till haschboda mitt i natta
men har man Beatles att sjunga med till
så är fan all världens problem redan lösta!




1/6

Det är konstigt, hur föränderligt allt är. Hur anpassningsbara ens förmågor är. Tänk, hur mycket livet kan ändras på bara 2 månader. Allt man tagit för givet: borta. Finns inte mer. Men nu, till skillnad från då, så känner jag inte att något saknas. Jag känner mig snarare mer hel än någonsin. Jag behöver inte dig i mitt liv längre. Det kanske låter elakt, tråkigt, dumt, att säga. Men, det är så det är. Det är så det känns. Nu känner jag mig exakt som jag kände mig, innan du var en del av mitt liv. På något vis, som om jag har fått chans att lära känna mig själv igen. Som om jag varit en annan, obekant, under ett och ett halvt år. Nu är jag mig själv, åter

 

Och det känns så jävla bra


I'm in love with your brother

Nu börjar det närma sig ett år sedan vi lämnade in våra B-uppsatser. Helt sjukt vad tiden går fort! Tänk att jag har pluggat i TVÅ år. Om exakt ett år, kanske jag sitter här och filurar på magister/master-program att söka. Genusvetenskap på hög akademisk nivå. Vore i och för sig jävligt fett


Firar i alla fall detta minne med att publicera världens bästa musikvideo som jag analyserade i min uppsats (uppsatsen var väl inte så bra, men videon håller än!) :





RSS 2.0