Filippen

Det var roligt idag när jag trodde att Lova drog en metafor för oskuldhet när hon pratade om båtar. Men jag tänkte att det var logiskt??????

 

 

 

 

 

 

 

 

Alltså, förlåt att jag tjatar om hår hela jävla tiden men håret är ju fan kanske den viktigaste identitetsskaparen, rent visuellt sett. Eller håret är ju alltid ofrånkomligen det en (dvs jag) lägger märke till först av allt. Men på senare tid, inte nog med att jag klagar på att mitt aldrig växer, så börjar jag drömma om långt hårsvall igen. Det var väldigt identitetsskapande, att ha hår till midjan. Det var fint, men samtidigt så otroligt satans jävla tidskrävande. Hela handflatan fylld med schampoo och balsam varje gång. Massa diverse produkter, dyrt som tusan. Planering om en skulle tvätta det innan man skulle ut (med fixande, hårtorkande som tog minst 10 min osv). För tillfället är min frisyr i princip 98% gratis, det tackar en fattig sturre för. Och väldigt snabbtorkad. Eller , böhö, BRIST på frisyr menar jag förstås, för just nu är ju allt vad frisyr heter totalt obefintligt *cry cry*.

Men någon gång i framtiden skall jag kirra långt hår igen, åh så det kommer äga. Brb om 7 år~~
(Fast innerst inne vet jag att jag aldrig kommer palla utan alltid kommer klippa det när det kommer till en vidrig processlängd)


Sista bilden (i livet????) på mig som långhårig, togs ca 10 minuter innan he bidde te å åka av: