MIND THE GAP

Hemma igen. Inga terrorister bombade sönder oss i tunnelbanan, inga plan kraschade, inga vilseperioder upplevde vi - MEN ACK SÅ MYCKET BRA VI UPPLEVDE. Vi har gjort så himla mycket och träffat så himla många människor och alla är så himla trevliga och artiga; skillnaden märktes tråkigt nog väldigt mycket så fort vi anlände till Skavsta igen imorse.


Vill även tillägga att det här är första gången i mitt liv som jag inte känner någon som helst "Åh, skönt att vara hemma, Umeå är niiiiice älskaaa!"känsla när jag återkommit från resa. Kul att träffa alla igen självklart, det är inte det. Men staden... känns bara inget för mig

En fråga: Kan man bli kär i en stad?

För det är det jag har råkat ut för.

Mina framtidsplaner blev visst lite korrigerade här i detta nu.


Nu ska jag duscha och sova på riktigt och i en säng för första gången på 38 h, sen blire schkolaaaa jepp jepp!


Bye then!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0