den livsfilosofin, ja

It's death for no reason
And death for no reason is MURDER
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

perth

Ni är vackra och underbara, för att ni är ni!
Jag älskar er
 
 
 
 

tjeniz


snart

Allt är helt fantastiskt
 
 
Jag har förvisso tappat fäste om bloggkonceptet totalt,
läser inga,
skriver inget
 
 
Men likväl: jag är så himla lycklig i mig själv nu
 
Har umgåtts med världens bästa syster hela dagen. Vi är så kloka ihop. Hur kunde vi bli så kloka! Måste vara för att våra föräldrar är så pass kloka. Vilken ynnest, va.
 
 
Jag ingen traditionalist i den bemärkelsen, och förkastar snarare icke-hedniska högtider av alla de slag. Även hedniska också för all del - om de har en kapitalistisk underton. Men påsken, den älskar jag. Jag har alltid älskat den. Det är färger, det är smältande snö, det är sol, det är gorra, det är must, det är vår nalkandes, det är snart cykelväder, alla är glada.
 
Nu är det jag och musten och Murakami, va
 
Tjing~

wasser + el ordenador = :(

Hahahaha dagens bästa var att vakna upp i ren dramatik när jag, blott hörandes vattenglasets omkullvältande (åsamkat av Jessicas bortdomnade sovarm, men det var inte hennes fel!), innan jag ens hunnit öppna de slutna ögonen, flög upp ur sängen och skrek: "Nej, nej, nej, nej, nej, nej, nej! Datoooorn!!!!". (Jag är en mycket dramatisk person så detta sades mycket högt)
 
Fyllefilliezz tänkte på den eventuella problematiken i att ställa datorn på golvet, precis nedanför två välfyllda vattenglas. Men rationellt, "eller", tänkte densamme att detta i slutändan skulle vara lugge.
 
Tänker på det rätt ofta, dock i egenskap av antikapitalist och allt annat än prylgalen person: dattan lär ju ska vara ens viktigaste pryl ever? Utan dator kan man ej på lika lätt vis:
 
* plugga
* skriva saker för nöjes skull
* läsa bloggar
* läsa nyheter
* samla på inspobilder
* maila viktiga saker
* kolla upp musik på ett vettigt sätt
* kolla på film på ett smidigt sätt
* unt so weiter
 
Men ja ni behöver ju inte fråga hur historien slutade, för jag skriver ju detta nu eller hur.
 
Men i egenskap av fattig + datorbehövande hade denna vattenincident lika gärna kunnat få fatala konsekvenser i min vardag.
 
Jag vill säga att det är tragiskt att en död tingest kan fylla så mången funktion, men jag tycker det inte. Världens bästa pryl ju, om man nu skall få välja 1.
 
Gamla bettan får hänga med en sväng till.
 
 
 
 
typisk inspobild

Till Mollsan!

Cha cha blogg1, tillåt mig att presentera: min vän Molly!
 
Jag träffade Molly första gången en vårdag typ 2002 eller när det nu må ha varit (orkar inte räkna men det var längesen oki). Vi gled snabbt in på vår gemensamma nämnare vilket var en förkärlek för djur, och redan där visste jag att vänskapen skulle hålla! När alla di andra pigorna på skolgården fjantade sig med hopprepshoppande, stod jag och Molly som coola kids vid sidan av, och kollade på.
 
Efter denna vårdag har vi spenderat åtskilliga timmar ihop med att skratta, gråta, baka kladdis, äta tacos, vara dryga, se på film, festa och allt annat mellan himmel och jord. Och nu har jag dessutom ynnesten att få bo med denna väna människa, vilket gör att Mollydosen i mitt liv ökat = mycket fint! Molly är bra för att hon är:
 
Min bästa utklädnadskompis (ger alltid så bra tips!), för att hon är den som alltid styr upp roliga saker/evenemang och grejer som ger glädje till så många, för att hon har bra musiksmak, för att hon är omtänksam och en god lyssnare, för att hon har en fantastisk förmåga att förstå ens problem även om hon själv inte upplevt desamma (en otroligt värdefull egenskap, och sällsynt vill jag påstå), för att hon är kreativ, för att hon kommer på roliga/tokiga lekar, för att hon är öppensinnad och tolerant, för att hon är klok, för att hon är rolig på ett subtilt sätt = det bästa sättet man kan vara rolig på!!! För att hon får mig att skaffa roliga appar som förhöjer livskvaliteten något.
 
Och inte minst: för att hon i fyran skrev om sitt Godisförbud i KP på insändarsidan. Så himla viktigt eller hur!!! *hälsogumma allaredan då*
 
 
 

*Multitaskar*
 
 
Så, med denna hyllning vill jag säga att jag är tacksam och lycklig över att du finns i mitt liv!

Kramy
 
 

funderationer

Har nyss råkat få syn på bilder av en 18-årig ung man som stenats till döds, pga sin läggning. Vet inte vad jag skall göra, denna bild kommer inte lämna näthinnan på länge och illamåendet sprider sig
 
Jag är i en jobbig period, absolut inte en livskris eller identitetsproblem eller så, men jag är i en period när jag stör mig så enormt mycket på heternormativa strukturer och alla människor som blundar för dem/bidrar till att upprätthålla dem.
 
Jag vet, innerst inne, att jag känner mig lyckligt lottad över att vara homosexuell, jag känner mig priviligerad och stolt. Jag vill vara en del av medvetandehöjande och normaliserande kring sexuella "avvikelser". Det känns bra, ända in i märgen!

Men likväl hamnar jag i perioder ibland, då det bara känns jobbigt och osynligt att vara något annat än hetero. Nu menar jag inte att jag vill SYNAS eller EXOTIFIERAS, jag menar snarare att jag inte vill känna mig som en del av en mikroskopisk minoritet som i princip ingen någonsin tillhör, när känslan av avvikande blir ofrånkomlig. Jag vill inte känna mig avvikande, för jag vet att sexualitet är blott ett kulturellt påfund, precis som alla andra strukturer och ideologier och vad det än må vara.Om man skall tala om begreppet "naturligt" så är min åsikt att allt är lika "naturligt". Inget är onaturligt. Sexualitet är en drift man antingen har eller inte har, end of story. (Däremot finns ett enormt maktutövande vilket kan få fatala konsekvenser för individer och för kollektiv, av sexualiserat våld, vilket alltid bör problematiseras. Men fokus i denna text ligger inte vid det).
 
Men jag hatar att känna mig marginaliserad. Jag hatar all homofobi som märks så himla väl. Jag hatar att behöva se sekunden av insikt flacka i personens ögon när man kommer ut för en ny. Jag hatar att min läggning av många inte tas på allvar, för att folk (främst cis-män) har skeva fördomar om vad lesbiskhet egentligen är. Jag hatar att behöva komma ut och är principiellt emot det egentligen, men slits eftersom jag VILL komma ut hela tiden och vara öppen likväl, för att visa omvälden att minoriteten existerar.

Jag hatar kategoriseringar men ibland finns det politiska poänger och strategier i att benämna sig.

Det mest intressanta är att jag känner många hbtq-personer, absolut mer än 15 stycken, varav säkert fler än 5 finns i min direkta vardag. Och alla andra sammanhang jag befinner mig i är sjukt acceptanta och öppna för alla minoriteter. Så varför skall jag störa mig, jag vet att jag inte är ensam, abnorm? Jag vet - att det inte är, abnormt.
 
Det största privilegiet är ju dock, trots allt, att en av mina allra bästa vänner, Lova, också är homosexuell. Vi förstår varandra så himla bra, det är så få förunnat att ha en som delar minoritetens erfarenheter, så nära inpå.

Kanske märker jag av hennes frånvaro.
Det lär ju vara en del av problematikens upphov, åtminstone

Nåväl, det vänder väl tids nog.



mm

Abraham deLacy
Giuseppe Casey
Thomas O'Malley ♪♫♪♪♫♪
 
O'Malley en vildkattskung 

♪♫♪♫♪♪♫♪♪♫♪♪♫♪♪♫♪♪♫♪♪♫♪♪♫♪

 

 


hello goodbye

Varför jag älskar Emma Andersson och Lova Öberg så pass mycket:
 
 
 
 
Som jag svarade tillbaka i mailet: livet har färre dimensioner utan er.
 
För det är, sant.

~words o' wisdom~

 
Ja å mitt wii, vi e alltså close like this: X

Fattar inte vad som händer med mig, blir rädd över att jag är så fruktansvärd lugn/stabil/nöjd/glad/lycklig/livstaggad etc. Var är det fallerande murbruket? Revan i väven?? Sprickan i glaset??? När skall fasaden rämna åter????????
 
 
Ok, skall försöka att njuta. Eller, det gör jag redan. Njuter och har mig. Är en sådan där leende jävel som en faktiskt spenderar energi åt att hata och förkasta när en själv mår dåligt.

Ps. Spyr på puttinuttiga par på fb (obs ej pga avundsjuka). Alltså nu menar jag inte att folk skriver fina saker eller så för det är ju bara fint, eller lägger upp en fin bild någon gång sådär. Jag är inte emot att visa sin kärlek eller hylla den, för kärlek är som bekant det vackraste och mest livsnärande känsla som existerar. Det vore fånigt att kritisera något så livsviktigt och fantastiskt. Men snarare på folk som lägger upp typ tusen bilder hela tiiiin på sina pariga tvåsamhetsreligiösa riter, typ melodifestivalsmys+kapselkaffedrickande+bärandes likadana kläder eller whatever. Eller tänker nog främst på en fbvän som är nyliberal vilket märks i det otroligt viktiga hävdandet av materialistiskt ägande ("se på denna pryl jag har!") i kombo med att göra detsamma med parrelationen. För att man äger sin kvinna?!..... Snälle gode gud som inte finns, hjälpe mig om jag någonsin blir en parreligiös åter (för jag kan skämmigt nog hålla med om att jag en gång varit en sådan åtminstone småputtinuttig dryg jävel). Det finns inget beundransvärt i att endast spendera ALL sin fritid med EN enda människa. Ba: ha det så kul när det tar slut, då du inte har några vänner kvar att luta dig mot pga att alla blivit försummade. Ds.

http://open.spotify.com/track/5rmPPegHEID4k4FWFeqaTM

Je e jätten Jorm å je gillar bäst å bada - Åh badaa
Nu tycks alla männskor på vår jord va glada - Va glada
 
Nu tar jag ett moln som hatt å si på världen den är vacker jo de är den
 
 
 
Trööööt guma, alltså kan inte ens le med varken mun eller ögon. Hoppas di går över se under dagens lopp. Annars blir det en tråkig dag:(

Kul att min lugg växer, så det knakar! Äntligen skall jag ha en riktig frisyr eller så
 
Igår avtackade vi Nea på genusinstitutionen. Det var himla fint, tänk vad en enda person kan ha för inverkan på en verksamhet.
 
På fredag skall jag på mitt livs första sittning under min 2,5-åriga studentkarriär. Kanske kan bli något. Jag har inte stora förväntningar på att de som står för maten skall fatta vad ordet vegan betyder, men likväl. Hoppas att jag får mer än 1 morot, typ. Eftersom att skiten kostade 200 spänn..

 
Alltså, denna blogg måste självdö eller något, jag vet liksom inte vad jag skall göra med den? Jag har för lite ångest för tillfället för att ha ett behov av den, kanhända, hehe. Är ju iofs något bra
 
Well well,

Cleo äger

 
 
Från 1:52

2013-03-14

Alltså serr var faan tar veckorna vägen??? Fattar ingenting, i denna takt kommer våren ta slut innan den ens började
 
 
Nåväl, det är ju helgerna en lever för, så inte mig emot! Imorgon får jag finbesök från Stockholm av min idiot till brorsa som jag ändå älskar på något märkligt vis. Det skall bli kul att krama om honom igen, och framförallt att bärsa! Men först blir det familjemiddag till en annan bror (kärt barn har många bröder, eller hur var det?) som fyller hela TJUGOFEM. Var är världen på väg, undrar man.
 
Jag är yngst i syskonskaran, "radikalast" (fast enligt mig borde allt jag gör/tycker vara norm, men det är en helt annan historia) och har flest högskolepoäng. Jag är även den drygaste och mest uppmärksamhetskrävande. Gudars, jag är en sådan jobbig person, förstår int hur ni alla står ut me mä. Men det blir kul, att samlas alla i syskonskaran min. Förbereder mina försvarsargument gentemot min veganska mat och deras köttiga, kan bli kul.
 
Resten av helgen ägnas främst åt F!-häng, såväl socialt som rent aktivistiskt. Missar dock Folkkök IGEN. Skall försöka pallra mig dit den 24:e (he gäll å planera i tid).
 
Jag har även utvecklat mina pluggförhalarskills drastiskt på sistone. Exempel på saker en kan göra istället för att läsa om Romantiken:
  1. Göra evenemang på facebook
  2. Göra playlists på Spotify
  3. Läsa andras post (pga av att andra är i Indien och inte kan läsa den själv)
  4. Diska hela tiden + vara klinisk i onödan
  5. Kolla på riksdagsdebatter (detta är ju dock nyttigt för min politiska karriär vettni, så är väl ett gott argument)
  6. Sova fastän en inte alls är trött
  7. Kolla på konståkning (underskattat!?)
  8. Ta en folle i syfte att folleplugga (= det bästa) vilket bara resulterar i att en sitter och dricker folle med en bok öppen utan att göra mer
  9. Blogga.
 
Kickeeeen var ääääääreen
 
Tjing

Jag är inte redo

Läser gamla och nyare dikter. Ögonen tåras, ofrånkomligt, när ämnen som brinnande besvarad kärlek, olycklig kärlek, livsdramaturgi, självhat, ångest, ensamhet, framtidsoptimism betas av
 
sådan tur, att de finns kvar, dessa texter.
Så att jag kan förstå mig själv
lite bättre
 
 
 
 
Poserandes för 1 år sedan
 
 

dealar med satan

Denna tomhet
 
Samma tomhet,
som fabriksmolnen voro gjorda av

Artificiellt, likväl:
en tomhet.
 
En kapitalistisk produkt,
berättigar dess existens.
 
Kan detsamma sägas
om oss?
 
De svävar, där utanför
Segnar förbi mitt fönster.
 
För molnen finns ingen gårdag eller morgondag
Inga drömmar eller hopp,
inga tankar.
 
Bara nuet.
Att segna
 
Jag avundas dem.
 
 

ja va händish, det undrar man

Alltså åååååhhhh!
 
Kollade runt på folkisar och dylikt inför hösten, då en bör söka snarast för att vara ute i tid. Jag har som bekant funderat på att läsa journalistik på Strömbäck, och kikade därför lite på deras sida, för att hitta ansökningsblanketter osv. Då jag upptäcker till min förtret, två saker:
 
1. Antagningsprovet som skall göras är 17:e maj, dvs det datumet då The Knife-konserten är i Sthlm. Må låta fånigt/omoget/dåligt prioriterat, men ALDRIG i hela mitt liv att jag skulle avstå från denna livserfarenhet pga ett dumt antagningsprov. Jag skall maila och kolla om det går att göra provet på annat datum, men har inga större förhoppningar då jag vet att det, åtminstone på högskolor inte finns mycket spelutrymme för att få sådana särbehandlingar stillade.
 
2. Att utbildningen kräver en basavgift på ca 8000/år? Det skiljer sig enormt från Folkhögskola till Folkhögskola, många har helt gratis undervisning (dvs en tar bara CSN-lån för att tjäna sitt uppehälle). Av ren princip blir jag rent ut sagt förbannad av sådana bestämmelser, då detta gör att möjligheterna blir en klassfråga. Rent praktiskt skapar det svårigheter också, då jag inte alls vet om jag kan planera min ekonomi på det viset till hösten. Det beror på om jag jobbar i sommar eller ej, men alltså. Har en rika föräldrar är detta världens minsta problem, antar att flera elever säkert får denna summa betald av sina päron t.o.m. Men alltså, vi lever ju i olika världar minst sagt.
 
Samt att jag rent allmänt blivit opepp på att läsa utbildningen, av sociala och av andra praktiska skäl. Känns jobbigt att vara uppbunden två år framåt. Känns jobbigt att läsa "samhällsvetenskap" om Sveriges styrelseskick etc. på en sådan utbildning när jag redan tagit studielån och genomfört Statsvetenskap på Universitetet. Känns jobbigt att skolan har kristen profilering. Känns jobbigt att den ligger off/att behöva pendla (vill ej bo på internat).

Så nu är min höstplan helt raserad. Eller har egentligen innerst inne varit tveksam till detta, men tänkt att "Jag vill ju detta, journalistik har alltid varit en dröm!". När det egentligen är skrivandet som är en dröm i sig, som redan är uppnådd. Jag skriver ju dagarna i ända, och kommer så fortsätta, oavsett vad jag jobbar med i framtiden.
 
Ärligt talat är jag också rädd att lämna Universitetsvärlden. Det som gjort så mycket för mig, som utvecklat mig, som skapat en analysk förmåga, ett kritiskt seende, en social kompetens. Det finns en internkritik gentemot akademien från mitt håll, då jag räds att hamna i en "sluten värld", men samtidigt känner jag mig som mest levande endast när jag florerar inom ramarna för den?
 
Jag känner mig inte klar än, är inte klar.
 
Så Gud som inte finns vet vad jag hittar på i höst. Kanske tar ut en dubbel kandidatexamen. Finns en strategisk- och en intressepoäng i det.
 
 
Men alltså, voíne. De skola veta att det är jobbigt att vara ung i denna liberala valfrihetens tid. Valfriheten dödar kreativiteten och individualiteten. Så mycket krav det är, på ungdomen idag. Att vara självförverkligande, att vara högutbildad, ha god arbetslivserfarenhet, att ha ett hem, att vara välberest, att ha ett perfekt socialt liv, att vara vacker, och tacksam.
 
Det är synd, om ungdomen.
 
Men glöm alla sorger och besvär. Ty jag vet att detta är det bästa som finns egentligen. Jag har en helt hundraprocentigt oplanerad höst! Jag kan göra vad jag vill! Hur jag vill! Hurra!
 
Den lyxen, har många människor på jordens håll och kanter ingen reell möjlighet till.
 

Samlar på ord ni vet

Konnässör = ett så jävla bra ord! Inte pga dess betydelse främst, utan bara utifrån hur det låter. Perfekt blandning av vokaler och konsonanter. Innebörden kan vara positiv eller negativ förstås, beroende på kontext och åsyftande. Jag tänker främst att det för mig betyder något negativt eftersom jag tolkar det till något snobbigt eller borgerligt. Att jag tänker att folk som anser sig vara experter till synes ofta tror sig vara förmer.
 
Men därom kanske det bara är ett pro-jante att tänka så, känhända är det blott positivt, att vara duktig på sin sak!
 
Så länge kunskap inte används för att förtrycka eller förminska andra, utan tvärtom används för att delas ut till alla och en var, är det ju det mest positiva som finns.
 
 
För hur skall vi någonsin kunna utvecklas, om vi inte har kännedom om hur verkligheten är beskaffad?

Like Janis

Happ, nu var billen till Götet införskaffad. *Taggar nattåg i sittvagn*, Not. Men för ovanlighetens skull skiljde det flera hundralappar mellan sitt- och ligg-, och i egenskap av proletär/student/fattig/whatever så kan högre krav ej ställas.
 
Men kan bli soft, hoppas på att få träffa trevliga filurer att prata med. Har bara åkt tåg typ 2 eller 3 gånger i mitt liv, brukar alltid åka buss eller åka flyg när jag reser inrikes. Göteborg som resemål är dock värdast att åka tåg till, pga billigare än flyg och pga mysigt.
 
Det ÄR mysigt att åka tåg. Däremot känner jag ett agg gentemot att det oftast inte finns ETT ENDASTE LITET att äta som vegan i bistrovagnen. Jävla medeltid alltså. Sist jag åkte tåg i somras fanns det inte ens veganska chips liksom. Inga delicatobollar heller. Kaffet på sin höjd. Tyvärr blir en inte mätt på kaffe:(
 
Men men, får la ha med mig grejer innan ba.
 
 
 
 
Ett annat resmål som hade vart ball

"vad har jag gjort för feeel"

Tittade på sökordsstatistik över vår feministblogg och fann detta otroligt roliga:
 
 
Tycker att det är jättekul att någon faktiskt sökt på "filippa transsexuell" hahahahha, alltså vem kan ha gjort detta. Nu vet jag förvisso inte om denne person åsyftade mig, jag är ju trots allt inte den enda med detta vackra namn i vår värld. Men nu leker vi med tanken att det var jag som menades. Om denna person läser denna blogg kan jag tyvärr meddela att jag inte är transsexuell :(:(:(:( Men hade ej haft något emot att vara det; finns inget hetare än F to M-personer som påbörjat sin korrigering. Såg t.ex. den vackraste och mest attraktiva människa jag någonsin sett i helgen, och av dömande utgångsläge baserat på tidigare erfarenheter utgick jag från att denna individ var F to M, men detta vet jag förstås ingenting om. Oavsett könsidentitet (vilket egentligen är fullkomligt oväsentligt) så var den Så. Jävla. Het.

Däremot kan jag meddela personen som googlat detta, och tydligen finner min könsidentitet otroligt spännande, att jag skulle kunna benämnas som trans i vissa avseenden. Intergender i så fall. Mest av allt vill jag försöka att frångå ett inringande av kön. Jag är inte förvirrad eller osäker över någonting, och jag älskar min kropp. Men jag är bara inte en kvinna. Och ingen man. Jag ÄR inte mitt kön. Jag är Jag. Så enkelt är det med det. Däremot är min lesbiska identitet jätteviktig för mig, och det håller jag fast vid just nu (men det är ju ett helt annat ämne).


 
Hahaha undrar även vem som sökte på "kort hår misstag"? Vad menas med detta ens. Vakna upp och ba: "Åhneeeeej inte igen, mitt hår är borta!!!".
 
 
 

kuken på svenska flaggan

Gårdagen började med att jag hatade min spegelbild, och slutade med att jag älskade densamma. Historien om den ångestfyllda, ambivalente narcissisten, kallas det. Helgen har varit kulkulkul och lärorik. Nu vet jag att jag kan hålla föredrag för folk 1000 gånger till i mitt liv, känns som en skön vetskap. Tänker att jag är gjord för att prata inför folk, skriva för folk, förmedla tankar till folk. Eller det är i alla fall där jag känner mig hemma, det jag vill hålla på med. Fast själva det officiella föredragshållandet måste övas in. Sådant kan man inte per automatik. Hela helgen gick i feministgemenskapens tecken, och även om jag umgås med feminister dagarna i ända, så känns det här offentliga hänget så himla fint och stort.
 
Jag är inte bakis pga drack inget igår, men tyvärr är det en deppsöndag i alla fall. Men jag försöker tänka bort det. Har lyssnat på Mattias Alkberg, ätit en kronärtskocka, gråtit, tänkt, duschat, pluggförhalat.
 
Måste läsa ut den där jävla skitboken. Den är t.o.m bra, så det borde ju inte kännas jobbigt egentligen. Jag hatar bara känslan av ett raserande inre, när allt det yttre är så stabilt och bra. Jag borde inte vara ledsen, jag vill inte vara ledsen, jag är less på att vara ledsen. Jag är inte rädd för mina känslor, och jag stänger dem inte inne. Men likväl var det skönt att ha dem på en jämn våglängd några veckor i sträck.

Nu har det inte ens hänt något speciellt, mitt liv är väldigt odramatiskt just nu, eftersom jag själv tagit kontroll över det, och sopat undan de människor som skapat dramatik. Jag mäktar bara inte ha kontakt med folk, som av olika skäl får mig att bli instabil.
 
Minutrarna går, sekunder tickar. Det finns ingen spänd förväntan, ingen undran över vad som komma skall. Kanske är det därför, jag känner mig så död emellanåt? Fastän jag tycker att jag lever ut, ordentligt, och gör saker som får mig att må bra.
 
 
Jag saknar Emma och Lova mycket, deras kloka tankar och värmande kramar. Men jag vet att de har det bra, det gläder mig.
 
 
*depp i motljus* *djup_estet_gmm*

sugarman

Jag tittar mig i spegeln
och vill bara riva bort mitt ansikte

8

Snart är det 8:e mars, typ den viktigaste dagen på året. Typ 1000 ggr viktigare för mig än vad julafton må tänkas vara för julaftonsidkare.
 
Fin anekdot, är att namnet Filippa hade sin namnsdag, den 8:e mars. Detta ändrades dock på 90-talet. Vad fint det hade varit, om det fortfarande hade fått ligga kvar. Sådär symboliskt
 
 
 
Suffragetternas kamp, båda bilderna visandes hur antifeministiska strömningar alltjämt funnits, och bekämpat den som kämpat för äkta solidaritet och jämlikhet. Nedersta bilden visar hur suffragetter efter att ha fängslats å sina politiska göromåls vägnar - matstrejkade i fängelset - och därför blev tvångsmatade. Höjden av förnedring.

klassiskt

 
 
 
 
 

http://open.spotify.com/track/4JcdkFhFw0w0YAgSSZa4he

Önskar att jag kunde sluta att tänka så mycket. Skulle egentligen kunna spendera hela livet med att bara tänka, fundera, filosofera. Frågan är, om det skulle göra någonting bättre. Vad betyder en abstrakt tanke florerandes inom mitt inre, innan den ens givits konkreta uttryck? Existerar den, likväl? Betyder en tanke något alls, om den just stannar i mitt inre
 
 
svåra frågor, utan svårmod
 
 
Men det leder väl dithän, i slutändan.
 
Om jag inte stannar upp lite
 
 
 
 

en sån dag!

Gudars, tokig dag.
 
Pappi skulle komma hit på besök och dricka kaffe, och typ 5 min innan han kom började jag må aaaasdåligt. Min första spontana tanke var: "Neej, jag får inte börja må dåligt nu, jag skall ju ha besök!!" men självfallet kan  tanken inte styra kroppen, så det gav inget.
 
Det blev bara värre och värre, det började flimra för ögonen, snurra i huvudet, höll på att svimma, och tvingade i mig vatten, ½ äpple samt slängde mig på soffan. Pappa kom, och jag förklarade läget, att jag började må tvärdåligt och att det är synd att det blev så precis nu när han kom.


Sedan, govänner, blev det ännu värre! :--) Händerna och fötterna började domna och sticka asmycket, så sjukt obehagligt? Har ej varit med om detta tidigare. Usch, hemska tider. Men pappi tog väl hand om mig, gav mig juice och mat <3 Så det var väl tur i oturen att han kom. Trodde jag skulle behöva åka ambulans, så illa blev det :(

Insåg sedan att jag inte ätit så mycket senaste dygnet, så det jag drabbades för var sannolikt blodtrycksfall, i kombination med mensvärk:( Sämsta kombon ever?! Det gick om sig på en kvart dock, så det var tur.

Som pappa sa: "Men du har så många bollar i luften alltjämt, inte undra på att kroppen säger ifrån till slut!" vilket jag först motsatte mig, men snabbt insåg att han hade poäng i. Men grejen är att jag inte känner att jag sliter ut mig, för jag är i en period i livet där jag känner mig så fruktansvärt ostressad och fri från krav och tvång. Visst, jag är väldigt engagerad och aktiv i mycket, men allt är ju så himlarns kul, och går jag in för något så VILL jag leverera 100%.
 
Men som han sa: "Visst kan man vara engagerad och intresserad och aktiv, men man får inte glömma bort det praktiska också. Det är nog så viktigt."

Tur att man har kloka människor ikring sig, så att man får lite vett i skallen emellanåt.

Vi pratade även om farmor (som jag aldrig hann träffa, hon dog i början på 90-talet), hon verkar ha varit en stark och brinnande kvinna. Yrkesarbetade i en tid när detta var väldigt ovanligt bland kvinnor, och hon hade mycket åsikter. Känns mäktigt att ha en stark kvinna så nära inpå i släkten, jag sätter ett stort värde i det.

Engagemanget och styrkan skall vara drivkraften, målet: förändring. Vi kan, om vi vill.
 
Här är en bild på ett inramat fotografi av min farmor, visst var hon vacker?

 
 
 
 
 
 

kampen fortsätter

Älskar min far för att han nyss sa: "Idag är det 50 år sedan Stalin dog. Det minns jag. Främst för att det var så stora, svarta hemska tidningsrubriker. Men även för att din farmor inte var en ryssälskare precis. Konstigt nog hade hon aldrig någonsin något emot att jag spelade balalajka!"
 
 
Har hållit på med förberedelser inför F!-workshopen/mikroföreläsningen aslänge nu, börjar bli lite trött. Men det är kul, detta är ju värsta genusrepeditionen för mig, fett värt. ÄLSKAR genusvetenskap för evigt, alltså föddes för detta. Kan på riktigt inte komma på en enda sak som är mer fängslande eller intressant eller upphov till argumentation än just detta!

Tycker vi bakar vegantårta på friday, och pryder det med kvinnotecken.
 
 
 
 
Jävla tekniska moderniteter:(

http://open.spotify.com/track/1is0cwYSSerKL9c8rbXO6U

Finns inget bättre än:
 
* 60-talsmusik (folkrock alt. britpop alt. motown, gärna stämsång) på högsta volym
* Nybryggt kaffi
* Schnu
 
 
Oj. värst va mitt hår va shiny?! Inga produkter i det ens
 
Det är fullkomligt omöjigt att inte bli lycklig över sin existens, lyssnandes på 60-talsmusik. Det är så himla optimistiskt!
 
Idag fick jag Indiensamtal åter, mina vackra och fina gummor verkar ha det superfint, bortsett från att stackars Emmahjärtat varit lite sjuk:( Älskar Viber, bästa appen ever <3<3<3<3
 
 
Taggar feministfesitvalen, älskar Umeå~~~~
 
Tjing tjing

Halluu

 
Har hittat min plats i kökssoffan, det är mitt bästa häng. Alltså jag ÄLSKAR kursen jag läser nu, så sjukt mycket utrymme för självstudier = kan vara hemma och planera mina dagar exakt hur jag vill. Så jävla tacksam när jag har andra saker att göra och andra människor att träffa. Idéhistoria är så jävla nice pga soft och allmänbildande.
 
Råkade dansa av en kula till en av mina läppiercingsmycken i lördags i ~~Spanska Salen~~ (skall det va så skall det va!), men dessvärre tappade jag typ 5 st piercingkulor förra månaden. Vilket innebär att jag har slut. Så var tvungen att ta en svart kula, till metallfärgade piercingsmycken. Det ser helt mongolit ut :--) Men jag gillar att bju på me själv, så: VARSE~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~


Idag har jag och Molly köpt korsstygnspaket. Vankas syjunta när som helst :--)
 
På återseende/ Mvh satsar på att styra världens tråkigaste bloggy :--)
 
 
 

tipz~~

Makthaverskans nya singel, ger mig mersmak inför det kommande albumet. Tror det släpps i helgen? Av denna låt att döma känns det typ ev. mer popigt än förra albumet. Alltså jag gillart:
 
 
http://open.spotify.com/track/73HytbHPOD0Vw7RJImobFP

http://open.spotify.com/track/3ePzn6cxqxDiquEQsDBhCG

Fan vilken go helg alltså. Körde tvådagars, mycket längesedan sist. Jag har återupptäckt det fina i att festa på fredagar, det känns som att helgen blev längre pga det. Kan ej förklara den känslan men den fanns där.

Kom hem 4 i fredags och 6 inatt, beter som en annan 16-åring, va händish:S:S Men alltså: fan vad kul ändå. Kul att träffa folk och diskutera osv. Ironiskt att jag efterfestade 2 dagar i rad när jag är antiefterfestgmmn?
 
Det är så SJUKT mycket roligare att fekka när man mår bra och är lycklig, man får inte ens någon bakisångest from hell längre, man är bara glad och nöjd när man vaknar. Och fyllorna blir så bra. Så intressant; fyllorna är bättre när man inte ens känner att man behöver dem?

Har nu anmält mig till Feministiskt Initiativs Årskongress i Göteborg, kommer bli fantastiskt roligt. Är så jävla pepp! Älskar Göteborg också, gör inte saken sämre. Förväntar mig en lärorik, mötesfylld, intressant helg med massa nya kontaktskapande.
 
Nu skall jag läsa en hel jävla roman hade jag tänkt, typ 300 sidor på engelska. Frankenstein, vettni (obs till skolan). Jag är den bästa slackern/pluggförhalaren jag känner :---) Men betänk, att jag är så jävla smart ändå, fastän jag slackar!
 
Såg Blue Velvet häromdagen, den var sevärd. Lynch skapar aldrig besvikelse. Denna film var även kära Kyle Maclachlans första stora roll/den film han slog igenom med som skådespelare. Älskar honom som Dale Cooper fruktansvärt, men jag gillar honom i denna film också. Så otroligt vacker och sexig och snygg han är, vet att jag inte tänker så om manssläktet överlag men alltså, så himla tjusig karl!!!! Beskåden själva:
 
 
*Dör*
 
 
 
Jajaja, dags att läsa kanske heh..

RSS 2.0