Filippen

(Undrade just om förfest heter pre-party på engelska. Fast varför måste man ens veta?)



Blir ganska frustrerad över denna period jag befinner mig i nu. Jag har en sådan obeskrivlig lust till att skriva, skriva om allt och inget. Då är det tur att man har en blogg, kan man tänka. Men det är inte lösningen på problemet. Jag vill skriva. Både bra, intressanta, genomtänkta, lättsamma, djupa, opretentiösa, fängslande, vardagsbetraktande och kolorerade texter. Av allt som dyker upp på skärmen att döma, så når jag inte ens promille av dit jag vill.

Vad gör man då? Ska man ta en skrivpaus, eller bara fortsätta tills det blir bättre senare? Det är inte direkt tillfredsställande för självförtroendet att producera exktrementer till texter, när man vill - och egentligen har kapaciteten för, det motsatta.

Ja ja, bara ett mikroskopisk dilemma bland betydligt många fler och större i denna trassliga värld.




Men nu när jag ändå skriver kan jag tipsa om dessa två artiklar till mina genusar (och även för andra intresserade, såklart) om en kvinnorättskämpe i Indien, Sampat Devi Pal. Läs:

http://www.viceland.com/int/v15n2/htdocs/flux_pink_indians.php

http://www.sodrateatern.com/sv/Program-och-biljetter/Evenemang/IndienIndien/ROSA-INDIEN--tre-indiska-hjaltinnor-Sampat-Devi-Pal-Ambai-och-Urvashi-Butalia/

Dock symptaserar jag inte med våldet, men jag älskar det faktum att hon verkligen tagit sig plats och makt att förändra.