Filippen

Är i en sån där jobbig period när jag bara vet hur många jävla bra band/artister det finns - och som jag älskar - men likväl är jag typ inte sugen på att lyssna på något. Alltså: vill ju lyssna på musik så jävla mycket, men vet inte alls vad. Måste hitta massamassa för mig nya, ännu ej upptäckta band. Tips mottages gärna!

Senaste tillskottet på lyssningslistan är i alla fall Joel Alme, Molly blev tårögd av glädje och stolthet när jag gav henne det beskedet. Jag skall få ett diplom nu. Just det - får inte glömma att ge Ida hennes "bästa-dansar-gumman"-diplom! Har i alla fall insett nu på senaste hur sjuuukt många svenska artister jag lyssnar på, förrut har jag alltid tänkt att "jag lyssnar mest på gogamm musik" men det är fan ej sant, säkert 50% är ju svenskt, från 2000-talet och framåt.

 

Det finns så jävla mycket bra. Tycker lite synd om folk som endast snöar in sig på en genre, samtidigt som jag avundas dem. Har ju alltid haft en ungdomsdröm om att vara en subkulturmänniska i ett subkulturssammanhang. Typ: Vi är crustare, vi är indie, vi är skinheads, vi är vänsterveganflator. Jadajada, skall skapa min egen subkultur. Som alla kommer följa slaviskt för att den är så amazink~

 

Vill tatueraaaaaaaaaaaaaaaaa miiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiig. Så bra att jag skall jobba ikväll då, det är typ bästa jobbmotivationen, att tänka: Dessa timmar betalar kommande tatueringar.

 

 

 

 

Här är en deppig och konstig bild från i vintras, ser typ ut som att nån har dött eller nåt. Det hade ingen gjort, så vitt jag vet. Den får i alla fall symbolisera hur min musiklyssnarambivalens får mig att känna mig.