Filippen

Idag fick jag träffa min vackraste gubbe. Blev så himla glad över att se honom, min lilla Winnieboy! Det är verkligen så tomt utan honom när han inte bor här. Men en vacker dag, skall vi dela hem åter. Han stegrade när jag kom in i hallen och sedan njöt han av lite pälskammande (tycker fan synd om honom som har så mycket päls, måste vara sjukt drygt). Snart skall han få börja gå ut också, kommer bli perfekt.

Tänk att han är hela två år redan! Tiden går fort, va.





pappa Winston