Filippen

Försöker förstå det här med livet; dess oövervinnerliga komplexiteter. Hur ena dagen kan vara lättsam, enkel, självklar och fylld av styrka, medan nästa: helt ogreppbar och obegripligt förvirrande. Euforins rus kontra dekadensens bojor. Jag tror att folk tänker på helt fel sätt. Att styrka skulle vara den enda sanna och viktiga känslan; att ha riktlinjer uppsatta och att inneha kraften att fullfölja dessa. Nå alla mål man nu kan tänkas vilja nå. Karriärsmässigt, individmässigt, relationsmässigt, utvecklande.

 

Men det är ju egentligen helt fel! Att styrka skulle vara det enda som vore värdefullt. Tvivel är nog minst lika viktigt. Tvivel får en att ifrågasätta sin levnadssituation, att tänka ett steg längre, att vara mer ödmjuk inför sin omgivning. Att se andra, se sig själv. Det är nog när man känner sig som mest osäker, när man tvivlar som mest på sig själv: som man hittar uppslag till nya förändringar. En dröm/livsplan du hade för ett år sedan, kanske aldrig någonsin kan tillskrivas samma värde idag, som då. Helt enkelt för att livet är en ständig process.

 

Om det är något man absolut aldrig kan veta ett dyft om - blott tro sig veta ett dyft om - är det framtiden. Jag skulle lika gärna kunna bli en avdankad alkoholist som jag skulle kunna bli lektor på någon instutition. Bo på gatan, eller vara en erkänd redaktör för en stor dagstidning. Diagnostiseras med en kronisk psykisk sjukdom. Jobba ideellt på andra sidan jorden. Leva olyckligt i ett snävt kärnfamiljsförhållande. Leva olyckligt i ett familjekollektiv. Leva lyckligt ensam. Leva olyckligt ensam. Med detta vill jag ha sagt: att man inte skall vara rädd för att må dåligt, för utan svackorna skulle man för fan inte ta sig någonstans - bara vara fylld av ignorans och otacksamhet. Man måste vara ödmjuk och förstå: att alla människor lever olika liv, och att det lika gärna hade kunnat vara en själv, som hade levt det livet. Ingen människa är hundra procent stark, det finns inte. Det är bara en myt. Som jag inte ens förstår varför man skulle vilja uppnå? Vad är positivt med att vara osårbar?

Man måste tillåta sig själv att ta kontroll över sitt liv. Acceptera känslorna, acceptera att de går över. Att nya tider alltid vankas. Det vinner man mycket på