---
Oöverkomligt less
i detta vakuum av tristess.
Vandrar runt, inlindad i någon slags
dövande dimma.
Var tog färgen vägen, ljuset,
alla vackra flerdimensioner?
När livet plötsligt förpassats till:
repetitiv resonans.
Och det finns ingen-jävla-stans
jag kan ta vägen
Inga fler känslolägen
Snart återstår blott:
förlägen.
Kommentarer
Postat av: Clamcaseocz
Century to a kind of destruction:
Trackback
